”Vi vill lyfta fram bredden av akademisk kompetens i välfärden”

SKR, Sobona och Akademikeralliansen har träffat en överenskommelse om ett partsgemensamt arbete för att synliggöra akademikers roll för en utvecklad välfärd. Bodil Umegård, sektionschef SKR, Kristina Hultman, ordförande i Akademikeralliansen och Agnes Gradstock, bitr. förhandlingschef i Sobona berättar mer. 

Varför är det viktigt att synliggöra bredden av akademiker som jobbar i välfärden?

Bodil Umegård, SKR: Små akademiska yrkesgrupper och expertkompetenser riskerar att hamna i skymundan när sektorns kompetensutmaning diskuteras. Kommuner och regioner behöver en bredd av kompetens för att kunna fortsätta leverera välfärd av hög kvalitet även i framtiden. Välfärden står inför en kompetensutmaning med en åldrande befolkning och en arbetskraft som inte räcker inte till – då gäller det att använda kompetensen på ett smart sätt. Vi måste behålla och utveckla de kompetenta medarbetare som vi har.

Kristina Hultman, Akademikeralliansen: Välfärden skulle inte skulle klara sig utan våra olika professioner. Även om vi inte är lika synliga som de allra största grupperna gör vi ett lika viktigt arbete. Framtidens välfärd behöver kunna locka många olika akademiska specialistkompetenser, och då måste vi gemensamt förklara vad vi bidrar med.

Agnes Gradstock, Sobona: Kommunala och regionala organisationer samt kommunala bolag är komplexa verksamheter med varierande arbetsuppgifter och ansvarsområden. Det gör att vi har ett behov av att rekrytera många typer av kompetenser och yrkesgrupper. Vi behöver visa på vilka roller det finns behov av och sprida kunskap om vilken stor variation våra verksamheter erbjuder.  

Vilken nytta bidrar de olika akademiska professionerna med?

Bodil Umegård, SKR: I välfärden jobbar man ofta i tvärprofessionella team och det kan vara både i vården, i skolan och inom samhällsbyggnad. Det behövs en bredd av kompetens för att kunna ge bra välfärd, exempelvis kan en blivande förälder behöva både en tolk, en dietist och en psykolog i kontakten med vården.

Kristina Hultman, Akademikeralliansen: Åh, på många olika sätt! Vi har flera professioner som bidrar direkt och konkret i hälso- och sjukvård, exempelvis med rehabilitering och tandvård. I skolan behövs akademiska professioner inom elevhälsa, som exempelvis psykologer. Men det finns så många professioner som stöttar i bakgrunden. Hur många tänker på att en person som behöver dialys också är beroende av en ingenjör för att dialysapparaten ska fungera? Byggnader och lokaler som fungerar för våra verksamheter ser vi ofta som självklara, men det behövs kunniga arkitekter för att utformningen ska bli rätt.

Agnes Gradstock, Sobona: Akademiska professioner finns inom stora delar av kommuner och regioner samt kommunala bolag. Verksamheten är helt beroende av kvalificerad kompetens inom en rad olika områden, allt från personalvetare, ekonomer, ingenjörer, arkitekter, fysioterapeuter och kvalificerade handläggare av olika slag.

Vilka akademiska professioner inom välfärden tror ni är allra mest okända för allmänheten?

Bodil Umegård, SKR: Jag tror det handlar om yrken som man känner till men som man inte direkt förknippar med välfärden. Det vill vi ändra på. Exempelvis tänker kanske många att arkitekter arbetar i privat sektor men det finns många arkitekter även i välfärden.

Kristina Hultman, Akademikeralliansen: Perfusionist är en riktig doldis inom våra akademiska yrken! Perfusionisten är helt oumbärlig vid öppen hjärtkirurgi, eftersom hen har expertkunskapen som krävs för att hantera alla maskiner som behövs för att hålla i gång patientens cirkulation under en operation.

Agnes Gradstock, Sobona: Svårt att avgöra men de tekniska yrkena som till exempel ingenjörer inom de kommunala bolagen är många gånger lite okända.