Skyldigheten att fullgöra jour och beredskap m.m.

Med stöd av allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) 2 kap 4 § och 4 kap 24 § ALFA sluter parterna följande lokala kollektivavtal som i tillämpliga delar ersätter lokalt avtal 1996-12-17 inklusive vissa prolongerade ATH-regler. Uppräkning av tilläggen skall normalt ske i samband med den lokala lönerevisionen. Gällande belopp för jour- och beredskapstillägg läggs som bilaga till detta avtal.

Jour

1 §
Med jour förstås skyldighet för arbetstagaren att under tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att tjänstgöra när det behövs. Under jouren skall arbetstagaren finnas på arbetsplatsen eller annan plats utanför bostaden som arbetsgivaren har anvisat.

2 §
En arbetstagare som arbetar heltid är skyldig att fullgöra jourtid med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Enskild överenskommelse kan dock träffas om högre uttag.

3 §
Den tid under jourtid då arbetstagaren utför arbete utanför den schemalagda tiden räknas som övertid.

4 §
En arbetstagare som arbetar deltid är skyldig att fullgöra jour i förhållande till tjänstgö-ringsgraden. Den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn är inte skyldig att fullgöra jourtjänstgöring.

5 §
Alla arbetstagare, som normalt skulle ha ålagts beredskap men som på grund av bostadens belägenhet i stället måste åläggas jour, är skyldiga att fullgöra jourtid i samma omfattning som gäller för beredskapen.

Beredskap

6 §
Med beredskap förstås skyldighet för arbetstagaren att under tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för tjänstgöring. Under beredskapen skall arbetstagaren vistas i sin bostad eller, om han begär det, på någon annan överenskommen plats som arbetsgivaren har godkänt.

7 §
En arbetstagare som arbetar heltid är skyldig att fullgöra beredskap vid högst sju tillfällen under en tid av fyra veckor. Beredskap får vid varje tillfälle omfatta tiden från arbetstidens slut en arbetsdag till arbetstidens början nästa arbetsdag. Om sammanhängande beredskap sträcker sig över mer än en kalenderdygnsgräns, räknas varje sådan gräns som ett tillfälle.

8 §
Den tid under beredskap då arbetstagaren utför arbete räknas som övertid.

9 §
En arbetstagare som arbetar deltid är skyldig att fullgöra beredskap i förhållande till tjänst-göringsgraden. Den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn är inte skyldig att fullgöra jourtjänstgöring.

Lista för jour och beredskap

10 §
Förhandling om lista för jour och beredskap förs vid den berörda institutionen/motsvarande.

11 §
Förslag till ny lista skall föreligga i så god tid att den lokala förhandlingen är avslutad fyra veckor innan listan skall börja tillämpas.

Har lokal förhandling förts utan att enighet har kunnat nås får institutionen besluta att den nya listan ändå skall tillämpas. Institutionen bör dock dessförinnan samråda med personalbyrån.

Om oenigheten gäller tolkningen av detta avtal eller den annars är av principiell betydelse skall personalbyrån och berörda arbetstagarorganisationer överlägga angående frågan. Om överläggningen leder till att listan bör ändras, skall detta ske så snart som verksamheten tillåter.

Om institutionen har fattat beslut trots oenighet, skall - om part så begär inom två måna-der från det man fick kännedom om beslutet - frågan om jour- och beredskapstjänstgöringens förläggning överlämnas till en lokal skiljenämnd. Skiljenämnden skall bestå av en opartisk ordförande som parterna enas om samt en företrädare för arbetsgivarsidan re-spektive en företrädare för ar-betstagarsidan.

Förhandling enligt denna paragraf ersätter förhandlingsskyldigheten i MBL.

12 §
De nya listorna skall skriftligen delges varje arbetstagare minst tre veckor innan listan skall börja tillämpas.

13 §
Om arbetstagare, som fullgör jour, regelbundet är skyldig att med avbrott i jouren utöva tillsyn eller kontroll eller vidta annan åtgärd, skall den arbetstid som åtgår härför genomsnittsberäknas.
Den genomsnittsberäknade tiden skall såvitt möjligt tas upp i den för arbetstagaren gällande listan.

Jour- och beredskapstillägg

14 §
Arbetstagare som fullgör jour- eller beredskapstjänstgöring har rätt till jour- respektive beredskapstillägg.

15 §
Jour - eller beredskapstillägg utbetalas inte för tid som räknas som ordinarie arbetstid eller övertid.

16 §
Det finns tre nivåer på ersättningen för jour- och beredskapstjänstgöring (för veterinär gäller dock istället vad som sägs i Anmärkning till detta avtal)

Grundersättning
För schemalagd jourtjänstgöring som uppgår till högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller till högst 50 timmar under en kalendermånad samt för schemalagd beredskapstjänstgöring som uppgår till 120 timmar under en tid av fyra veckor eller till högst 130 timmar under en kalender månad utgår grundersättning.

Dubbel ersättning
För den schemalagda jour- eller beredskapstjänstgöring som överstiger de tider som anges ovan (under rubriken grund-ersättning) utgår en ersättning som motsvarar den dubbla grundersättningen.

Höjd ersättning beroende på helg
Under följande tider utgår förhöjd ersättning

a) mellan klockan 19 på fredag och klockan 7 på måndag,
b) mellan klockan 19 på dag före Trettondedag Jul, Första Maj eller Kristi Himmelsfärds dag och klockan 7 på närmast följande vardag,
c) mellan klockan 19 på dag före Långfredagen och klockan 7 på dagen efter Annandag Påsk samt
d) mellan klockan 19 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och klockan 7 på vardag efter helgdagsaftonen.

När det är fråga om tid som anges i a) eller b) höjs alltid ersättningen (grundersättning alternativt dubbel ersättning) med 100 procent.

När det är fråga om tid som anges i c) eller d) höjs ersättningen (grundersättning alternativt dubbel ersättning) med 200 procent.

17 §
Institutionsvisa eller klinikvisa överenskommelser om tidskompensation i stället för jour och/eller beredskapstillägg kan träffas mellan personalbyrån och berörda arbetstagarorganisationer. Detsamma gäller anvisningar och tillämpningsföreskrifter till avtalet, där så anses erforderligt.

Anmärkning

I bilaga 5 till ALFA (11 §) finns bestämmelser om jour- och beredskapstillägg för veterinärer vid SLU som stadgar att:
”För veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet skall i stället för det som sägs i 4 kap. 24 § ALFA följande gälla.

1. För jour och beredskap har en arbetstagare gottgörelse i form av arbetsbefrielse under fastställd arbetstid med följande andel av den tid under jouren respektive beredskapen, då han inte fullgör tjänstgöring.

Arbetsbefrielsens förläggning bestäms efter samråd mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetstagare, som vid utgången av mars inte har haft den arbetsbefrielse som han enligt punkt 1 har blivit berättigad till under det närmast föregående kalenderåret, har för varje felande timme i stället kontant ersättning motsvarande 1/165 av den för honom vid heltidstjänstgöring gällande månadslönen.*
* Till veterinär som inte är anställd som klinikveterinär/lärare utgår ersättning med belopp lägst motsvarande 1/165 av den lägsta klinikveterinärlönen vid kliniken.

Om särskilda skäl föreligger får arbetsgivaren i samråd med arbetstagaren medge att arbetsbefrielse får förläggas till tid efter utgången av mars. Detta gäller dock inte en arbetstagare som är lärare, assistent eller amanuens och inte heller en arbetstagare som är anställd som korttidsvikarie på klinikveterinärtjänst.”

BILAGA till Lokalt kollektivavtal 1999-12-21 om skyldigheten att fullgöra jour och beredskap m.m.

Jourtillägg och beredskapstillägg (jfr § 16)
Följande belopp gäller vid SLU fr o m 2007-02-01 (för veterinär gäller dock istället vad som sägs i anmärkning till avtalet):

Jourtillägg
Grundersättning 30,00 kr/tim
Dubbel ersättning 60,00 kr/tim
Ovanstående ersättningar höjs med 100 % eller 200 % vid helger, jfr avtalstexten § 16, punkterna a-d.

Beredskapstillägg
Grundersättning 18,00 kr/tim
Dubbel ersättning 36,00 kr/tim
Ovanstående belopp höjs med 100 % eller 200 % vid helger, jfr avtalstexten § 16, punkterna a-d.