Framtidsutsikter – här finns jobben för akademiker år 2029
Hur kan arbetsmarknaden se ut för ingenjörer, ekonomer och lärare år 2029? Sacoförbunden har undersökt och gjort prognoser för drygt 60 högskoleyrken och utbildningar för att underlätta inför studievalet.
När anmälan till högskoleutbildningar och kurser öppnar, och hundratusentals blivande studenter ska göra sitt studieval, vill vi på Saco och Sacoförbunden nå ut med våra prognoser om framtidens arbetsmarknad. Framtidsutsikter är vår årliga rapport som presenterar prognoser för ett 60-tal olika högskoleyrken på fem års sikt. Prognoserna har tagits fram av Sacos 21 medlemsförbund, som är experter på sina respektive högskoleyrken. Huvudsyftet med rapporten är att underlätta för blivande studenter att göra ett medvetet studieval. Målet är att ingen ska ångra sin utbildning och att studievalet ska göras med god kunskap om den framtida arbetsmarknaden.
Att utbilda sig har historiskt sett alltid varit den säkraste vägen att undvika arbetslöshet. Trots dagens osäkra ekonomiska läge, ser framtiden ljus ut för akademiker. Prognoserna visar att majoriteten av dem som börjar läsa en högskoleutbildning idag, kommer att ha goda chanser att få jobb efter examen. Endast ett fåtal yrkesgrupper väntas ha svårt att få jobb om fem år, exempelvis samhällsvetare, beteendevetare och kommunikatörer.
Så tolkar du prognoserna
Bäst jobbchanser har de som väljer en utbildning inom vård, skola och omsorg, alternativt ett yrke inom teknik, IT eller naturvetenskap. Exempel på yrkesgrupper som kommer att ha lätt att få jobb efter examen är officer, bibliotekarie, arbetsterapeut och präst.
Rapporten visar också att de flesta akademikergrupper går en ljus framtid till mötes och stora grupper som läkare, ekonomer och jurister förväntas möta en arbetsmarknad i balans. Det innebär att efterfrågan på arbetsmarknaden är lika stor som utbudet av utbildade.
För arkitekter, hälsovetare och beteendevetare blir det däremot lite tuffare. För dessa yrkesgrupper kommer det att vara hård konkurrens om jobben efter examen.
Att det råder liten konkurrens om jobben behöver dock inte enbart vara något positivt, då en orsak kan vara lågt löneläge och/eller tuffa arbetsvillkor. En prognos som är i balans kan visa på en sund arbetsmarknad med goda villkor, rimliga löner och goda möjligheter att få jobb.
Prognoserna i den här rapporten tillsammans med de andra delarna i Sacos digitala material och bok om studievalet ska inte bara vara ett stöd utan även inspirera dig som väljer. Prognoserna i Framtidsutsikter är indelade i tre huvudområden – liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens om jobben – och bygger på bedömningar om arbetsmarknaden från Sacoförbunden. Prognoserna fokuserar på nyexaminerade. Prognoserna är också markerade med ett osäkerhetstal. Ett på skalan är låg osäkerhetsgrad och fem en hög grad av osäkerhet.
Påverkan av AI
Vi har i framtidsutsikter tittat särskilt på hur vi tror att artificiell intelligens (AI) kommer att påverka arbetsmarknaden för akademiker. Att ny teknik påverkar jobben är förstås ingen nyhet och vi vet att vissa arbetsuppgifter kommer att försvinna medan andra tillkommer. Det finns en viss rädsla bland akademiker att bli beroende av AI på ett sätt som urholkar kunskaperna. Här gäller det att både studenter och redan yrkesaktiva får tillgodogöra sig ny teknik samtidigt som det är helt nödvändigt att fortsätta lära ut grundläggande kunskaper som måste kompletteras och byggas på under hela arbetslivet.
Vill du veta mer?
I rapporten hittar du kontaktuppgifter till Sacoförbunden som gjort prognoserna. Hör gärna av dig direkt till de olika Sacoförbunden om du har frågor och vill ta reda på mer om de utbildningar som du är nyfiken på.
Kontaktperson
Senast uppdaterad: 2024-04-25