En splittrad arbetsmarknad behöver en mer träffsäker arbetsmarknadspolitik – även för akademiker

Tillgång till rätt kompetens är nyckeln till en nystart efter pandemin och för det behövs bra system för omställning, även för akademiker. Saco vill att det ekonomiska stödet för studier anpassas till äldre och yrkesverksamma. Dessutom måste tillgången till ett flexibelt utbud av utbildning på både högskolan och yrkeshögskolan öka för dem som behöver vidareutbildas till andra jobb.  

Omställningen på arbetsmarknaden var snabb redan före pandemin. Jobben digitaliseras i allt snabbare takt och det ger helt nya arbetsuppgifter. Många jobb har påverkats av digitaliseringen och akademiker inom flera områden har märkt av en ökad närvaro av AI. Viss enklare handläggning av ärenden har automatiserats. Bank och finans har förändrats och även sjukvården blir alltmer teknikintensiv. Akademiker arbetar även inom plattformsekonomin. 

Den här utvecklingen kommer bara att fortsätta, kanske har tempot för omvandlingen till och med ökat i vissa branscher i och med pandemin. Det kommer fortsätta påverka jobben, vissa kommer att försvinna men andra jobb kommer också att skapas.  

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer träffsäker och prioritera arbetslösa akademiker 

Antalet högutbildade på arbetsmarknaden har ökat stadigt, samtidigt som antalet lågutbildade har sjunkit. I dag har 28 procent läst vidare efter gymnasiet i tre år eller mer enligt SCB. Utrikes födda akademiker har under lång tid haft svårt att få jobb som motsvarar deras kompetens. Nu har även äldre akademiker allt större svårigheter på arbetsmarknaden.  

Då kan inte regeringens fokus fortsätta att riktats mot bara de grupper som inte har någon högskoleutbildning. Om arbetsmarknadspolitiken ska bli mer effektiv och träffsäker måste den anpassas till arbetslösa med både kort och lång utbildningsbakgrund. Om inte akademiker prioriteras upp i arbetsmarknadspolitiken, ökar risken att arbetslösa akademiker tvingas ta mer lågkvalificerade jobb och då tränga ut grupper med lägre utbildning.  

Samtidigt finns det en fara i att oreflekterat satsa pengar på kurser och utbildning. De måste kopplas till reella behov av kompetensutveckling och omställning. Det ställer också krav på att det finns god information om efterfrågan på kompetens. Kunskap om arbetsmarknadens behov av olika yrken och yrkeskompetenser är grunden för en effektiv arbetsmarknadspolitik och för att ge arbetssökande god information om möjligheterna på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens förutsättningar att ta fram analyser och yrkesprognoser behöver därför stärkas!  

Sverige har i grunden goda förutsättningar 

Arbetslösheten bland akademiker var på väg upp redan före pandemin. Många företag och jobb har räddats under pandemin tack vare korttidspermitteringar och andra statliga stöd. Olönsamma företag kommer slås ut och då är det är viktigt med bra ekonomiskt skydd och möjligheter till omställning så att de som förlorar jobbet kan komplettera sin kompetens, vara attraktiva och få nya jobb i konkurrenskraftiga företag som får utrymme att växa.  

Under pandemin har det uppstått en acceptans för stora offentliga satsningar. De har varit nödvändiga för att hantera krisen, men politiker får inte fortsätta att utgå ifrån att de alltid kan låna för att satsa. Satsningar framöver måste vara strategiska och bygga på långsiktig tillväxt och vissa satsningar som varit helt nödvändiga under pandemin måste nu fasas ut i takt med att smittspridningen minskar. Positivt är att Sverige jämfört med många andra länder fortsatt har en god ekonomi och en relativt låg statsskuld. Det ökar förutsättningarna för att ta tag i såväl de strukturella problemen på arbetsmarknaden som att skapa goda förutsättningar för en modern och relevant kompetensutveckling.