Direktiv om minimilöner måste göras om efter kritik från EU:s rättsexperter

- Det här är ett viktigt besked för Sverige. Det betyder att direktivet måste omarbetas, annars kan inte EU-kommissionen gå vidare med det, säger Lena Maier Söderberg, chefsjurist hos Saco.

Nu har rådets egna juridiska experter inom rättstjänsten yttrat sig om direktivet till minimilöner. Kritiken är omfattande inom viktiga områden.

- En viktig fråga för Sverige och flera grannländer är principen att EU inte ska eller kan lagstifta om löner. Det är parterna som tillsammans kommer överens om löner enligt den svenska partsmodellen. Så behöver det fortsatt vara för att vi ska ha kvar vårt framgångsrika system, säger Lena Maier Söderberg.

Yttrandet från rättstjänsten innehåller därför flera viktiga rättsliga klargöranden som kan skydda den svenska modellen.

• Förslaget får inte innebära en skyldighet för medlemsstater att ge alla arbetstagare tillgång till ett minimilöneskydd. Med andra ord kan inte direktivet ge individuella rättigheter till en minimilön. Det skulle innebära ett direkt ingrepp i lönesättningen och då saknar EU kompetens att lagstifta.
• Direktivet får inte påverka det utrymme som medlemsländerna har att bestämma själva lönerna. Endast själva processen eller formerna för lönesättning kan regleras. Eftersom direktivet fullt ut ska respektera parternas autonomi, kan inte parternas lönesättningsprocess regleras genom direktivet. Slutsatsen är att direktivet i praktiken inte kan omfatta rent kollektivavtalade system som Sveriges.

Vid ett möte med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark på fredagsförmiddagen framförde Sacos ordförande Göran Arrius vikten av att regeringen utnyttjar öppningen som kritiken ger.

- Regeringen måste nu jobba vidare med att samla fler länder och blockera förslaget. Det är också viktigt att rättstjänstens kritik lyfts upp i samtal med kommissionen som grund för att ändra direktivet, säger Göran Arrius.