För frisk för Försäkringskassan men för sjuk för att jobba
Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Bland akademiker utgör det mer än hälften av sjukfallen. En vanlig orsak är arbetsrelaterad stress. Men trots att rehabilitering kan leda till kortare sjukskrivningar är det få som får det utrett och beviljat. Allt fler får vänta länge på ett första möte med Försäkringskassan. På fem år har väntetiden ökat från 200 till 450 dagar i snitt, visar en granskning gjord av Saco.
– Det är oacceptabelt. Sjukskrivna som har god chans att komma tillbaka till sitt arbete där de har sin yrkesidentitet, utbildning och erfarenhet borde få rehabilitering. Om de har blivit utmattade på grund av arbetsrelaterad stress är det främst ett arbetsmiljöproblem. Inte ett skäl för dem att byta yrke när de verkligen behövs i skolan, socialtjänsten eller vården, säger Sacos ordförande Göran Arrius.
Sjukfall relaterade till psykisk ohälsa utgör en stor och växande del av alla pågående sjukfall. Bland akademiker är andelen sjukskrivna med psykisk ohälsa högre än för sjukskrivna totalt – över 50 procent enligt den senaste statistiken.
Den stressrelaterade psykiska ohälsan ökar mest. Dessa sjukskrivningar blir ofta långa på grund av att många drabbas av utmattningssyndrom och utmattningsdepression. Eftersom stressen då har pågått under lång tid är sjukskrivning på heltid ofta helt nödvändigt till en början. Det handlar om att få tid att varva ner med vila och sömn. Men därefter är det lika viktigt att påbörja arbetsplats- och arbetslivsinriktade åtgärder för att rehabilitera individen tillbaka i arbete.
Vid etablerad psykisk ohälsa rekommenderas arbetsträning och succesiv nedtrappning av sjukskrivningen tillsammans med arbetsplatsanpassningar för återgång i arbete. Det framgår av riktlinjer från Myndigheten för arbetsmiljövetenskap (Mynak). Därför efterfrågar många arbetsgivare just arbetsträning. Trots det får allt färre sjukskrivna arbetslivsinriktad rehabilitering. Det beror på att Försäkringskassan har gjort en rättslig bedömning som innebär att metoden inte är ändamålsenlig, tvärtemot Mynaks rekommendationer.
Som en konsekvens av Försäkringskassans strikta förhållningssätt har rehabiliteringsmötena blivit färre och hamnat betydligt senare. Mellan 2016 och 2020 ökade väntetiden från 200 dagar till 450 dagar in i sjukskrivningen.
– Sjukskrivna drabbas hårt av att Försäkringskassans inställning till sjukförsäkringen som en omställningsförsäkring är alltför strikt. Det innebär att till exempel lärare, läkare och socionomer som vill tillbaka till sitt ordinarie arbete inte får den chansen. Enskilda får betala ett högt pris och samhället har heller inte råd att gå miste om utbildade och erfarna personer i bristyrken. Vi vill se omedelbara åtgärder så att fler kan komma tillbaka till jobbet.
Sacos krav:
- Behovet av rehabilitering måste klargöras tidigare i sjukfallet än vad som sker idag.
- När rehabiliteringsbehovet är fastställt ska en rehabiliteringsplan fastställas för rehabilitering tillbaka i ordinarie arbete när det är möjligt.
- Under tid med rehabilitering som följer en rehabiliteringsplan ska arbetsförmågan endast mätas mot ordinarie arbete.
- Försäkringskassans syn på sjukförsäkringen som en omställningsförsäkring är för strikt. Fler måste ges möjlighet att rehabiliteras tillbaka i ordinarie arbete.
- Försäkringskassans syn på arbetsträning som en icke ändamålsenlig rehabiliteringsmetod för återgång i arbete hos ordinarie arbetsgivare måste ändras. Det försvårar återgång i arbete hos ordinarie arbetsgivare när det är möjligt och samtidigt är det bästa alternativet för individen.
- Även sjukfall som pågår längre än 365 dagar måste ges möjlighet att rehabiliteras tillbaka i ordinarie arbete om det kan ske innan dag 550 i sjukfallet. Utmattningssyndrom kräver ofta långa rehabiliteringstider där sjukskrivning längre än ett år inte är ovanligt.
Senast uppdaterad: 2021-08-19
- Ämne:
- Arbetsmiljö,
- Socialförsäkringar