Hoppa till huvudinnehåll
Opinion & fakta

Sjukskrivningarna ökar snabbast bland akademiker

Det är den psykiska ohälsan som driver utvecklingen av antal pågående sjukfall bland akademiker, och det är de stressrelaterade diagnoserna som ökar mest. Värst drabbade är kvinnor inom vård, skola och omsorg. Det visar Sacos nya rapport.

Sjukskrivningarna ökar snabbast bland akademiker och kvinnor är generellt sett överrepresenterade i gruppen. Bland akademiker som är sjukskrivna för reaktion på svår stress är omkring 85 procent kvinnor, visar Sacos rapport. Det är oftast kopplat till hög arbetsbelastning utan möjlighet till återhämtning. Sjukskrivningarna är vanligast inom kommunal sektor, där kvinnor är i majoritet och där det ofta råder stor brist på personal.

– Den psykiska ohälsan är ett stort och växande samhällsproblem. Arbetsgivarna måste ta sitt arbetsmiljöansvar och förhindra ohälsosam arbetsbelastning. Det är nödvändigt inte minst om vi ska lösa kompetensbristen i välfärden. Sverige behöver alla barnmorskor, lärare, läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer och socionomer som vi kan få, säger Göran Arrius, ordförande för Saco.

Samtidigt som de stressrelaterade diagnoserna bland akademiker skjutit i höjden, ökade andelen avslag på ansökan om sjukpenning bland dem med psykiatrisk diagnos kraftigt mellan 2015–2020. Detta på grund av en förändrad tillämpning av sjukförsäkringen. Det drabbade sjukskrivna med psykiatriska diagnoser i hög omfattning, då Försäkringskassan började kräva objektiva undersökningsfynd även vid symtombaserade diagnoser. Dessutom blev Försäkringskassans syn på sjukförsäkringen som en omställningsförsäkring mer strikt.   

– Sjukskrivna måste ges möjlighet att rehabiliteras tillbaka i arbete. Sjukförsäkringen behöver förändras och tillämpningen förbättras. Ingen ska behöva utförsäkras på orimliga grunder eller tvingas till omställning i onödan, säger Göran Arrius.
­

Sacos krav:

  • Arbetsgivarna måste arbeta mer aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), och ha ett proaktivt och långsiktigt förhållningssätt gentemot detta.

  • Arbetsgivarna behöver använda OSA-föreskrifterna mer förebyggande och som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

  • Chefer inom välfärden måste ges bättre förutsättningar att förbättra arbetsmiljön.

  • Försäkringskassan måste klargöra behovet av rehabilitering tidigare i sjukfallet för individen än vad som sker i dag.

  • Inför flexiblare regler för bedömning av arbetsförmåga vi dag 365.

    Läs rapporten här.
Publicerad: 2021-12-06

Senast uppdaterad: 2021-12-06

Ämne:
Arbetsmiljö,
Socialförsäkringar
Dela sidan