Hoppa till huvudinnehåll
Opinion & fakta

Minimilöner hotar den svenska modellen

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen har i sin agenda för Europa utlovat att kommissionen ska presentera ett förslag om minimilöner. En sådan reglering skulle hota den svenska modellen och riskera att pressa ner svenska akademikers löner.

Ett förslag från kommissionen kan innebära antingen ett bindande
direktiv eller en rekommendation. Syftet är att utjämna löneskillnader uppåt mellan medlemsländerna.

Saco ser stora problem med initiativet, oavsett om det får formen av ett direktiv eller en rekommendation. Anledningen är att vi i Sverige har en modell där parterna självständigt ansvarar för lönesättningen.

Vi har förståelse för att arbetstagare i andra medlemsländer med andra typer av lönesättningsmodeller och låga lönenivåer kan vinna på ett system med minimilöner. Men vi tycker att EU i stället bör arbeta via medlemsstaterna för att stärka organiseringen av både arbetsgivare och arbetstagare och stärka incitamenten att teckna kollektivavtal.

På svensk arbetsmarknad sätts inte löner av staten. När det gäller akademiker har vi dessutom en decentraliserad och individuell lönesättning. En lagstiftad eller på annat sätt reglerad generell minimilön kan riskera att fungera som en press nedåt. På längre sikt kan det också undergräva parternas ställning och de anställdas möjlighet att förhandla om sin lön.

EU-kommissionen har lovat att respektera Sverige och andra länder där löner sätts i kollektivavtal. Men vi är osäkra på vad det löftet är värt. Om vi får ett direktiv blir det obligatoriskt för alla länder att införa lagstiftning eller införa minimilöner i våra kollektivavtal.

Saco arbetar för att påverka processen på olika nivåer. Vi har en dialog med arbetsmarknadsdepartementet, statsministerns EU-råd, Europafacket och EU-kommissionär Nicolas Schmit, samtidigt som många av våra förbund har agerat i sina europeiska branschorganisationer.

Det här tycker Saco

  • Vi vill absolut inte se ett direktiv som binder medlemsländerna och som skulle innebära att vi tvingas införa regler om minimilöner i svensk lagstiftning eller i svenska kollektivavtal. EU saknar rätt att lagstifta på löneområdet.

  • Oavsett om det blir ett direktiv eller en rekommendation är det viktigt att det
    • enbart gäller för de länder som har valt att ha en statlig reglering av minimilöner
    • respekterar kollektivavtal och system där lönerna sätts av parterna.
    • inte medför en direkt eller indirekt skyldighet att sätta minimilöner i kollektivavtal
    • inte sätter tryck på länderna att införa lagstiftning som innebär att kollektivavtalade minimilöner ska omfatta alla arbetstagare
    • inte innehåller andra arbetsvillkorsfrågor som de svenska parterna förhandlar om i kollektivavtal.

Brev till kommissionen

Fackförbunden i Norge, Danmark och Island har den 4 september 2020 skickat ett gemensamt brev till kommissionen där vi motsätter oss lagstiftning om minimilöner och reserverar oss mot Europafackets svar. 

Publicerad: 2020-01-16

Senast uppdaterad: 2020-01-16

Ämne:
EU,
Lön
Dela sidan