Från Airbnb till digitala plattformar för akademiker

På senare år har det dykt upp en ny typ av företag som innebär en stor förändring i sättet vi arbetar på. De verkar inom det som brukar kallas plattformsekonomi, gig-ekonomi eller delningsekonomi. Samfunnsøkonomisk Analyse i Norge har undersökt den nya plattformsekonomin på initiativ från de fackliga akademikerorganisationerna i Norden. Undersökningen presenteras på en gemensam nordisk konferens i Malmö i dag.

Rapporten visar att omfattningen än så länge inte är stor. Samtidigt är det forskarnas övertygelse att det är ett växande fenomen och därmed något som vi fackliga organisationer behöver hålla ögonen på.

Undersökningen visar tydligt att det här inte bara handlar om tjänster som Airbnb, utan är ett fenomen som även omfattar kunskapsintensiva yrken som översättare, psykologer, ingenjörer, jurister och ekonomer. Många akademiker är generellt öppna för att utöva sin profession även på andra sätt än i en traditionell anställning.

Politikens uppgift är i första hand att se till att lagstiftning görs teknikneutral och att trygghetssystemen fungerar för individen oavsett anlitandeform. Det är också viktigt att lagstiftningen kring individers integritet vid användning av digital teknik som AI och algoritmer hänger med i utvecklingen.

Plattformsföretagen är ett välkommet bidrag till innovation, flexibilitet, tillväxt och jobbskapande på arbetsmarknaden, men bara så länge de erbjuder bra villkor för våra medlemmar och håller sig till spelreglerna i arbetslivet. Plattformar som används som ett sätt att dumpa löner eller införa andra försämrade villkor för våra medlemmar är något vi aldrig kommer att ställa oss bakom.

Kollektivavtal är en viktig del av den nordiska modellen. Genom dem kan arbetstagare erbjudas bra och väl anpassade arbetsvillkor. Vi ser inga hinder mot att teckna avtal med arbetsgivare vars arbetstagare utför arbete via plattformar. Tvärtom utgör ett kollektivavtal en grund för socialt ansvarstagande och är ett verktyg som gör det enkelt för plattformsföretagen att bli bra arbetsgivare. Kollektivavtalen är flexibla till sin natur och en utmaning blir nu att anpassa dem till nya branscher och nya typer av företag – ett ansvar som ligger både på de fackliga organisationerna och på företagen att åstadkomma.

När det gäller rekrytering och service till de individer som arbetar för de nya plattformarna, behöver fackliga organisationer tänka nytt. Vi ska vara attraktiva för alla akademiker, oavsett anlitandeform. Våra förbund, som rekryterar utifrån yrke och utbildning och har lång tradition av att organisera medlemmar som är såväl företagare som konsulter och chefer, har goda förutsättningar att lyckas med det.

Vi arbetar för trygga förhållanden och goda villkor för alla våra medlemmar. Vi har en viktig roll i att ge råd och stöd oavsett var och hur de arbetar och peka på konsekvenserna av olika val, till exempel för inkomst, pension och arbetslöshetskassa. Målet är att alla ska kunna göra medvetna och informerade val i sin karriär.

Forskarna förutser i rapporten att de nya företagen kommer att få konkurrera med traditionella konsultföretag om den välutbildade arbetskraften. Som nordiska akademikerorganisationer hoppas vi på att de konkurrerar med bra ersättningar och goda villkor.

Det är också viktigt att plattformarna satsar långsiktigt på kompetensutveckling. Det är nödvändigt för att de ska bli attraktiva som arbetsgivare, men också för att bli konkurrenskraftiga som företag.

Sture Fjäder, ordförande, Akava
Göran Arrius, ordförande, Saco i Sverige
Kari Sollien, ordförande, Akademikerne i Norge
Þórunn Sveinbjarnardóttir, ordförande, BHM på Island
Lars Qvistgaard, ordförande, Akademikerne i Danmark

Debattartikel införd i Hufvudstadsbladet den 2 september 2019.