Hoppa till huvudinnehåll
Opinion & fakta

Synliggör dolda nedskärningar

Effektiviseringar, rationaliseringar eller verksamhetsutveckling. Kärt barn har många namn när det skärs ner på välfärden. Politiker på alla nivåer måste sluta mörka, tala klarspråk och säkerställa en balans mellan krav och resurser, skriver Sacos Göran Arrius och Heike Erkers.

Strax innan jul förra året kom Välfärdskommissionen med sitt betänkande. Kommissionen inrättades av regeringen år 2019 med syfte att stärka framtidens välfärd och Saco har varit en av de drivande aktörerna i kommissionens arbete.

Det syns också på den lista på åtgärder som kommissionen levererade där Sacoförbundens prioriteringar till stor del har tagits om hand.

Det handlar bland annat om att satsa på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, att akademikernas dokumentationsbörda ska minska och att tilliten till professionen ska öka.

Kommissionens förslag är överlag bra och regeringen kan räkna med att Saco kommer agera blåslampa framöver för att se till så att deäven blir verklighet.

På budgetspråk kallas det för ”effektiviseringar”, på svenska för ”trolla med knäna”. 

Men fler åtgärder krävs för att medborgarna ska garanteras en likvärdig välfärd av hög kvalitet som agerar förebyggande och utvecklar Sverige som kunskapsnation.

År efter år ser vi hur landets kommuner lägger så kallade ”effektiviseringskrav” på verksamheterna som inte följs upp av reella möjligheter att faktiskt effektivisera. När budgetarna räknas upp med mindre än prisindex leder det till ett glapp mellan uppdrag och finansiering som resulterar i rena nedskärningar.

Konsekvensen blir att verksamheterna förväntas göra samma jobb men med mindre resurser. På budgetspråk kallas det för ”effektiviseringar”, på svenska för ”trolla med knäna”.

Det är ohållbart och det säger sig självt att någon får betala notan i slutändan. Dels de anställda i form av sämre villkor och arbetsmiljö, dels medborgarna i form av sämre kvalitet.

Svensk välfärd står inför en rad utmaningar, inte minst kring kompetensförsörjningen. Det råder i dag en skriande brist på utbildad personal, en förutsättning för att kunna leverera tjänster av hög kvalitet. Ska vi få fler akademiker att välja kommuner och regioner som arbetsgivare måste förutsättningarna förbättras.

Därtill ser vi hur gängkriminaliteten brer ut sig och segregationen ökar på fler plan. Där är inte minst skolans och socialtjänstens möjligheter att agera förebyggande helt avgörande för att vi som samhälle ska kunna vända utvecklingen.

Välfärdskommissionens förslag är ett steg på vägen, men det räcker inte. Saco vill därför se:

  • Krav på varje kommun och region att tydligt redovisa och motivera avsteg från indexerade kostnadsuppräkningar gentemot medborgarna. Det finns flera lämpliga och index som tas fram under flera tidpunkter varje år, inte minst av deras egen organisation SKR.
  • Kraftsamling för att stärka välfärdssektorns attraktionskraft och den långsiktiga kompetensförsörjningen.
  • Långsiktighet i de politiska förslag som läggs fram på olika nivåer. Ska vi bygga framtidens kunskapssamhälle måste vi ge professionerna rätt förutsättningar att arbeta förebyggande och överge tanken på snabba och enkla lösningar.

Medborgarna förtjänar politiker som talar klarspråk kring hur deras skattepengar används och hur styrningen och finansieringen påverkar kvaliteten på välfärdstjänsterna. I kölvattnet av pandemin är det garanterat en fråga som kommer aktualiseras i den kommande valrörelsen.

Det är dags för våra politiker att sluta mörka nedskärningarna i välfärden och ta konsekvenserna av sina beslut.

Göran Arrius
ordförande Saco

Heike Erkers
andra vice ordförande i Saco, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR och ledamot i Välfärdskommissionen 

Debattartikel publicerad i DagensArena, 04/02/2022.

Publicerad: 2022-02-04

Senast uppdaterad: 2022-02-04

Ämne:
Samhällsekonomi
Dela sidan