Den politiska oförmågan bromsar klimatomställningen
Den gröna omställningen kräver en långsiktig klimatekonomisk politik som ligger fast oavsett regering. Ryckigheten i politiken bromsar takten i omställningen. Nu behövs det lösningar över blockgränserna om långsiktigt stabila riktlinjer och resurser för omställningen. Det skriver fackförbundet Sacos ordförande Göran Arrius och chefsekonom Håkan Regnér.
När forskare och näringslivsföreträdare nyligen samlades för att diskutera klimatkrisen från ett ekonomiskt perspektiv rådde beslutsamhet och framtidstro. Akademi, näringsliv och fackliga organisationer står redo. Vi är beredda att sätta i gång, men saknar en trovärdig politisk vision.
De svenska politikerna har alla möjligheter att hantera klimatkrisen med EU:s klimatöverenskommelse som grund. Men för att lyckas krävs att de tar sitt fulla ansvar och samarbetar över blockgränserna. De behöver enas kring inriktning och långsiktiga åtgärder.
Vi är mitt inne i omställningen till en grönare ekonomi och den kommer att fortsätta under lång tid. Den gröna omställningen kan liknas vid omställningen av ekonomin som skedde när den digitala ekonomin växte fram. Då var det många jobb som försvann och företag som lades ner. Samtidigt tillkom nya jobb och företag som byggde på den nya tekniken. Mönstret kan bli detsamma i övergången till en ekonomi som inte släpper ut någon koldioxid.
Den gröna omställningen kan liknas vid omställningen av ekonomin som skedde när den digitala ekonomin växte fram.
I flera avseenden har omställningen kommit långt. Ett synligt exempel är elbilarna. En förklaring till den utvecklingen är att de klimatpolitiska målen är tydliga. Tillverkare vet att bensindrivna bilar kommer förbjudas på sikt, det finns inget alternativ. Det har också drivit på utvecklingen av elektriska lastbilar.
Det är väl känt att tillgången till fossilfri el är avgörande för omställningen. Allt fler produkter kommer att kräva elektricitet och företagens innovation och utveckling är beroende av en stabil tillgång på el. På sikt kan det även ha betydelse för företagens lokalisering. Här gäller det att politikerna är med och ser till att det finns långsiktiga resurser för att säkra bestående god tillgång i hela landet. Det måste gälla oavsett regering.
Klimatpolitiken slår ojämnt. Höjda priser på grund av till exempel koldioxidskatter kan slå hårdare mot dem som från början har små marginaler. Priser på flera varor kan också öka när det ställs ökade klimatkrav. Regioner med många arbetstillfällen inom fossilberoende industrier kan drabbas hårt om företagen inte lyckas ställa om.
För att få medborglig acceptans för politiken måste det finnas resurser för att stödja de som drabbas. Effekterna går inte att undvika och för politiker gäller det att komma överens om resurser som kan användas för att kompensera och stödja de som drabbas.
För att nå målet om minskade utsläpp måste det finnas en långsiktig plan som ytterst läggs fast av regeringen. Till den måste det kopplas resurser och insatser som bidrar till att öka takten i omställningen. Klimatrådets bedömning i sin senaste utvärdering av regeringens klimatpolitik är att ”regeringens målbild om en ambitiös och effektiv klimatpolitik inte speglas i handling”. Rådet var kritiskt även till den förra regeringens politik, vilket framgår av rapporten 2020. Oavsett politisk färg verkar det vara svårt att omsätta klimatpolitiken i handling.
Omställningen måste stödjas av aktiva politiska beslut och målsättningar som ligger fast på lång sikt. Tidigare har det gått att komma överens i svårare frågor som medlemskapet i Nato, pensionssystemet och det finanspolitiska ramverket. Många aktörer vill nu se en tydligare politik på klimatområdet.
Läget är det rätta för regeringen att ta initiativ över blockgränsen. Med politiska beslut kommer den tekniska utvecklingen och de finansiella investeringarna. En hållbar klimatpolitik skyndar på omställning och är positiv för svensk ekonomi.
Göran Arrius
Ordförande, Saco
Håkan Regnér
Chefsekonom, Saco
Senast uppdaterad: 2024-10-29
- Ämne:
- Klimat