Sverige behöver en ny skattereform
Utökat jobbskatteavdrag, slopad flygskatt och sänkt skatt på ISK och kapitalförsäkringar. Statsminister Ulf Kristersson lyfte stolt fram flera skatteförändringar i sin tredje regeringsförklaring på tisdagen. En lösning på det största problemet – att skattesystemet saknar en begriplig och effektiv helhet – lyste dock med sin frånvaro.
Det är exakt två år till nästa val och det är förstås ingen som är förvånad över att regeringen med stöd av Sverigedemokraterna frenetiskt presenterar plånboksvänliga skatteutspel för presumtiva väljare. Men eftersom samhällsutmaningarna är så stora måste frågan om skatter ses i en större kontext än så.
Skatterna är ett sammanhängande system som kräver ett långsiktigt helhetsperspektiv. Detta går oftast helt förlorat i en politisk kontext där partipolitiska utspel bara handlar om huruvida enstaka skatter ska höjas eller sänkas.
Den senaste större övergripande skattereformen genomfördes i början på 1990-talet. Sedan dess har uppskattningsvis mer än 600 skatteförändringar införts av regeringar av olika politisk färg för att tillfredsställa olika grupper och särintressen.
Det har gjort att vi idag har ett oöverskådligt lapptäcke av undantag och tillägg som har gjort skattesystemet mer ineffektivt och komplicerat än nödvändigt. Särskilt problematiskt är det att många inte förstår hur det ser ut och vad man egentligen betalar till.
Globalisering, digitalisering och demografisk utveckling är stora samhällsförändringar som sker i allt snabbare takt. Det är dessa förändringar som måste vara utgångspunkterna för en ny skattereform. De omvälvande klimatförändringarna, som påverkar hela vår existens, är en viktig faktor som måste väga tungt i arbetet med en ny skattereform.
Samhället är också mitt i ett stort och omvälvande tekniksprång som redan har fått och kommer att få ännu större betydelse. AI utvecklas i rasande fart och förändrar priset på teknik jämfört med mänsklig arbetskraft. Den snabba digitaliseringen i sin helhet påverkar också hur vi idag organiserar arbete, produktion och konsumtion.
Möjligheterna för många arbetstagare att bo på en plats och arbeta på en annan har ökat, vilket i förlängningen också påverkar hur vi kan beskattas. Även förhållandevis små förändringar kan påverka möjligheterna att finansiera den redan så hårt pressade välfärden.
För näringslivet är det viktigt att skattesystemet blir mer förutsägbart. Företagen gagnas över lag mer av en trygg spelplan som är likadan över tid, än av kortsiktiga förändringar som riskerar att försvinna igen nästa mandatperiod.
Andra aspekter är att de ekonomiska incitamenten för arbete och utbildning måste stärkas och främja entreprenörskap och innovationer. Detta inte minst utifrån att de demografiska utmaningarna i Sverige är stora. Antalet äldre som andel av befolkningen ökar. Detta kräver ökade resurser till offentlig sektor om den generella välfärden ska bevaras. Att skattesystemet skapar incitament för att arbeta längre upp i åldrarna är därför också nödvändigt.
I stället för att ha en övergripande diskussion om de här avgörande frågorna behandlas varje skatt för sig. Grupper i samhället framställs ofta som antingen vinnare eller förlorare, och så enkelt är det förstås inte. Det gör att debatten om skatterna blir mer enögd än den skulle behöva vara.
”Medborgare lyfts ofta fram som enbart villaägare eller endast bilägare, enbart pensionssparare, endast löntagare etcetera. Sanningen är ju att vi i de flesta fall är allt på en och samma gång. Vi är hela människor, inte endimensionella stuprör med ett enda intresse.”
Så skrev ekonomen Klas Eklund i DN Debatt-artikel i samband med lanseringen av ESO-rapport 2020, där han presenterade sitt förslag till en övergripande skattereform.
Jag håller med. Skattedebatten saknar det som Saco brukar kalla Slow Politics, ett politiskt samtal som tar in olika aspekter och ger resultat som håller över längre tid. Det här är frågor som är så viktiga att de borde stå över partipolitiska utspel. Vare sig teknikutvecklingen, klimatförändringarna eller den demografiska verkligheten väntar.
Statsminister Ulf Kristersson och regeringen har nu ett gyllene tillfälle att höja blicken och se lite längre fram än till nästa presskonferens.
Vår uppmaning till regeringen är:
- Tillsätt skyndsamt en utredning för att ta fram principer och riktlinjer för att samla det politiska systemet till en skatteuppgörelse som håller över tid
Det är politik som skulle ha verklig och avgörande betydelse för framtiden.
Göran Arrius, orförande Saco
Artikeln är också publicerad i Dagens industri
Senast uppdaterad: 2024-09-16
- Ämne:
- Artikel,
- Skatter,
- Debatt