Vad händer när Sverige blir ett angiverisamhälle?

Sedan Tidöavtalet presenterades har frågan om att införa en anmälningsplikt väckt stort motstånd. Vi har tagit initiativ till ett seminarium i riksdagen i morgon, för att reda ut de praktiska konsekvenserna av anmälningsplikten för offentliganställda som kommer i kontakt med människor som vistas i Sverige utan tillstånd.

Hur påverkar lagen dem som arbetar i välfärden? Hur påverkar lagen de berörda individerna – både dem som är föremål för den och dem som blir skyldiga att upprätthålla den?

Det finns en stor oro bland fackliga organisationer, i civilsamhället och bland de grupper som drabbas, däribland många barn. Argumenten mot lagen är huvudsakligen:

1. Värna respekten för alla människors rättigheter och värdighet, som finns inskriven i både svensk lagstiftning och i internationella konventioner och avtal. Det är allt ifrån FN:s barnkonvention och den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter till lagstiftning kopplad till olika delar av offentlig sektor. De syftar alla till att upprätthålla samhällen som värnar medmänsklighet och ett grundläggande människovärde oavsett de förutsättningar som människor fötts in i.
   
   
2. Skydda den yrkesmässiga integriteten. Den kan se väldigt olika ut men det är tydligt att offentliganställda, som inte har rättsvårdande uppgifter, genom en anmälningsplikt riskerar att få arbetsuppgifter som ger en yrkesetisk stress. Många av dem som skulle beröras finns inom redan utsatta bristyrken. En anmälningsplikt skulle göra det ännu svårare att säkra kompetensförsörjningen. 

Hela 93 procent av de biblioteksanställda är starkt kritiska till förslaget enligt en enkätundersökning som fackförbundet DIK har genomfört. Bibliotekarierna anser att de inte skulle kunna genomföra sitt uppdrag att tillgängliggöra bibliotekets verksamhet för alla, men också att förslaget skulle leda till diskriminering och har potential att skada demokratin.

Vi ser en stark oro för att en anmälningsplikt skulle försämra tilliten i samhället i stort och att vårt samhällskontrakt av högt förtroende för myndigheter och mellan medborgare skulle ta skada på ett mer generellt plan.

Socialsekreterarna kommer dagligen i kontakt med och har inblick i utsatta människors liv. Enligt en enkät som Akademikerförbundet SSR genomfört håller 83 procent av socialsekreterarna helt eller delvis med om att förslaget om en anmälningsplikt riskerar att skada tilliten i samhället. Ett samhällskontrakt präglat av stark tillit tar tid att bygga, men kan snabbt raseras. När samhällets sköraste inte vågar söka hjälp är samhället på fel kurs.

För tilliten i samhället är det problematiskt med den diskriminering som riskerar att följa i kölvattnet av en anmälningsplikt. Regeringen vill enligt egen utsago införa lagen för att minska skuggsamhället, men vi ser i stället risken för ett växande skuggsamhälle när utsatta individer håller sig undan från alla delar av samhället.

Ytterst är anmälningsplikten en fråga om vilket samhälle vi vill vara. Just nu föreslås att offentliganställda ska inordna sig under en anmälningsplikt, men när vi väl öppnat dörren till en anmälningsplikt växer risken för att den i framtiden utökas till en skyldighet för fler.

Detta förslag riskerar att medföra en mycket hög kostnad samtidigt som det är tveksamt om syftet med förslaget verkligen kommer att uppnås. Vad händer när Sverige blir ett angiverisamhälle?

Aldrig förr har så många olika yrkesgrupper och organisationer – ja till och med regioner och kommuner – stått enade sida vid sida mot ett politiskt förslag. Anmälningsplikten hör inte hemma i Sverige. Den hör hemma i papperskorgen. 

Göran Arrius
Ordförande Saco

Heike Erkers
Ordförande Akademikerförbundet SSR

Hannah Laustiola
Generalsekreterare Läkare i världen

Jacob Lind
Ordförande IMER-förbundet

Anna Troberg
Ordförande DIK

Artikeln är också publicerad i Dagens samhälle