Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner

Det finns många uppfattningar om hur olika avtalskonstruktioner påverkar samhällsekonomin och individuella löner. Däremot finns det få studier om hur sambanden ser ut. Denna studie är den första som granskar löner för akademiker som täcks av olika avtalskonstruktioner. 90 procent av de anställda täcktes år 2015 av avtal med något inslag av lokalt inflytande. Sifferlösa avtal så kallade avtal utan centralt angivet löneutrymme var den näst vanligaste avtalstypen. De täckte 23 procent av de anställda.

Felaktig bild av sifferlösa avtal

De sifferlösa avtalen har den högsta graden av lokala och individuella inslag på den svenska arbetsmarknaden. Det betyder att lönesättningen är verksamhetsnära, och att lön kan kopplas till individuella arbetsinsatser och verksamhetsutveckling. Rapporten granskar individuell löneutveckling mellan 2013 och 2014 för akademiker i fyra Sacoförbund som täcks av olika typer av avtalskonstruktioner. Resultaten visar att den genomsnittliga löneutvecklingen har varit densamma för personer som täcks av avtal med respektive utan siffror. Den lokala och individuella lönesättningen, och särskilt den sifferlösa avtalskonstruktionen, har ifrågasatts bland annat för att den skulle leda till för höga löneökningar. Resultaten i denna studie ger inget stöd för den tolkningen.

Utveckla den lokala lönebildningen

Studien är den första i sitt slag och fyller en viktig funktion för att klargöra förhållandena på arbetsmarknaden. Studien visar att det viktiga är att fokusera på hur vi bäst kan utveckla en väl fungerande lokal lönebildning. Lönebildningen ska ligga nära verksamheten och premiera prestation, utveckling och ansvarstagande.