Studenthälsan utredd men strategin saknas fortfarande

Det är en gedigen genomgång och UKÄ har fört dialog med studentkårer och lärosäten och även med Saco och Saco studentråd. Tyvärr gör utredarna bedömningen att det inte finns några tydliga systematiska brister. Detta trots att det råder stora skillnader i exempelvis personaltäthet och i verksamheternas personalkategorier och tillgång för distansstudenter mellan de olika lärosätena. Vissa lärosäten följer överhuvudtaget inte ens upp studenthälsans verksamhet och en tredjedel av de lärosäten som ger distansutbildningar har ingen anpassad studenthälsa för sina distansstudenter. Saco studentråd anser att denna information pekar på stora brister för studenterna.  

Först tydligt uppdrag - sedan samordning  

UKÄs förslag är att samarbetet inom studenthälsovården stärks genom att ett lärosäte får uppdrag och resurser att nationellt samordna lärosätenas arbete med studenthälsovården och att insatser görs för att öka den digitala omställningen av studenthälsovården. Det är ett bra förslag men om studenthälsan ska samordnas måste det först till ett tydligt uppdrag för att först i nästa skede kunna samordna de olika lärosätenas/studenthälsornas arbete. Lärosätena behöver få ett uppdrag med tydliga riktlinjer och även skapa en tydlig avgränsning mellan studenthälsa och primärvård.   

Saco studentråd anser i korthet att studenthälsan behöver:  

• Ett tydligt uppdrag och riktlinjer för att de resurser som används till Studenthälsans verksamhet ska fungera likvärdigt över landet.  
• En gemensam modell och förutsättningar för att utvärdera studenthälsans verksamhet.  
• Alla studenthälsor måste få tillgång till likvärdig kompetens, exempelvis genom psykologer och andra personalkategorier.  
• Personal på studenthälsan ska ha möjlighet att remittera en student till primärvården för att studenten inte ska falla mellan stolarna. 
• En digitaliserad verksamhet för att säkerställa att alla studenter ges tillgång till studenthälsovården. 

• Införa en nätbaserad anonym screening av studenter för att samla information på gruppnivå och samtidigt ge studenterna kontaktuppgifter till studenthälsan.  

Kännedomen om studenthälsan måste öka 

Idag når inte studenthälsan ut med sin information till studenterna. Enligt en Novusundersökning beställd av Saco studentråd och Saco vet känner var fjärde inte ens till att studenthälsan existerar. Hela 7 av 10 visste inte heller när de skulle vända sig till studenthälsan eller primärvården. För att vända på den situationen behövs det att studenthälsorna får ett tydligare uppdrag och det måste bli en likvärdig studenthälsa oberoende av studieort eller lärosäte. Studenter måste veta vad de kan förvänta sig av ett besök hos studenthälsan oavsett lärosäte. Dessutom behöver informationen, precis som utredningen lyfter, nå studenterna flera gånger under studietiden.  

Det behövs en tydlig gränsdragning mellan studenthälsa och primärvård  

Det råder oklarheter mellan ansvarsfördelningen mellan studenthälsovården och primärvården. Dessa oklarheter är inget nytt – de har funnits ända sen den första utredningen av studenthälsan 1999. Relationen mellan studenthälsovård och annan offentlig vård tas upp i utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård” som lämnar sitt betänkande nu i januari.  

Det är väldigt olyckligt att dessa oklarheter inte åtgärdats under de senaste 20 åren och det är hög tid att styra upp och dra tydliga gränsdragningar. Trots att tre utredningar av studenthälsan har visat på brister i riktlinjer för de som arbetar inom studenthälsovården och otydliga uppdrag. Saco studentråd anser att studenthälsovården ska arbeta med studierelaterad ohälsa och att det ska finnas ett tydligt remissförfarande för de studenter som vänder sig till studenthälsan med frågor som snarare rör primärvården. Remissförfarandet är mycket viktigt för att studenter inte ska falla mellan stolarna på grund av att informationen inte är tydlig.  

Bristande eller inget arbetsmiljöarbete 

En av tre studenthälsor arbetar inte med arbetsmiljöarbete enligt UKÄs rapport. Hälften av lärosätena undersöker inte heller sina studenters psykiska hälsa och det finns studenthälsor som inte gör uppföljningar av hur studenterna upplever studenthälsans verksamhet. Saco studentråd vill betona allvaret i en rapport från den instans som ska stötta landets studenter som är i en mycket utsatt situation. Om en student blir sjuk av sina studier på grund av arbetsmiljön eller andra studierelaterade orsaker är risken att studenten helt slås ut från sin utbildning. Det är då mycket svårt att ta sig tillbaka på grund av att studentens inkomst, dvs CSN, påverkas om studenten missar examinationer och att studenten riskerar att bli återbetalningsskyldig samtidigt som den är sjuk och försöker ta sig tillbaka till sina studier.  

Ojämlik studenthälsovård  

UKÄs kartläggning visar att studenthälsorna runt om i landet ser olika ut både vad gäller vilken vård som ges och till vem vården ges. Mottagningarna är olika stora och väldigt varierande personaltäthet, sett utifrån antal studenter. Det är även stora skillnader i vilka personalkategorier som finns på mottagningarna. Kuratorer är vanligast, följt av sjuksköterskor och psykologer. På vissa mottagningar finns även läkare, psykoterapeuter och arbetsterapeuter.  

Saco studentråd anser att det bör finnas riktlinjer för vilka professioner som ska finnas hos studenthälsan. Det är viktigt för att öka likvärdigheten mellan landets studenthälsor och även för att stärka informationen kring studenthälsan och förutsägbarheten för studenterna som söker sig till studenthälsan om vilken hjälp de kan få. 

Vården som ges är främst förebyggande, men det är svårt att dra gränsen mellan vad som är förebyggande och behandlande vård. När lärosätena fick ange hur de arbetar med förebyggande vård så var stresshantering och frågor kring alkohol/narkotika/dopning/tobak vanligast. Av studentkårerna är ungefär hälften positiva till studenthälsans verksamhet och utbud. Flera kårer anser att studenthälsan inte tillgodoser studenternas behov och att det finns få besökstider och att det råder en ojämlik tillgång för studenterna på grund av att studenthälsovården ligger för långt bort för studenterna.  

De studentkårer som inte är nöjda med studenthälsans utbud påpekar att mottagningarna inte heller har insyn i deras specifika utbildningssituation med exempelvis yrkesrelaterade skador, moment som är psykiskt påfrestande eller en studiemiljö som präglas av höga studiekrav. Kårerna anser även att studenthälsan borde ha ytterligare kontaktvägar till studenterna och att studenthälsan fanns närmare studentens vardag. Saco studentråd instämmer i detta. Det är anmärkningsvärt att inte mer fokus ligger på arbetet med arbetsmiljö/studiemiljö. Saco studentråd föreslår en nätbaserad screening av studenters hälsa som dessutom innehåller kontaktuppgifter till studenthälsan. Med hjälp av anonym data om studentgruppens mående kan både studenthälsans verksamhet och studentkårernas möjligheter att vara med och påverka studenthälsans verksamhet förbättras. Enligt UKÄs kartläggning är det långt ifrån alla lärosäten om undersöker sina studenters psykiska hälsa.  

Studenthälsan för distansstuderande måste förbättras  

Två tredjedelar av lärosätena som ger distansutbildningar uppger att de har anpassad studenthälsovård för distansstudenter. Saco studentråd vill uppmärksamma att det betyder att en tredjedel av lärosäten som ger distansutbildningar alltså inte har anpassad studenthälsovård för distansstudenter. Vi anser att det här är en allvarlig brist i studenternas situation och att det är på grund av exempelvis den här typen av brister som det bör finnas någon form av riktlinjer och utvärderingsfunktion av studenthälsan.  

Utredningen lyfter även att många distansstudenter är äldre och att fler är kvinnor samt att fler studerar på deltid. För oss studenter är det svårt att tänka sig att vissa studenter är i mindre behov av studenthälsan bara för att de är äldre eller läser deltid. 

Flera lärosäten har i kartläggningen också framhävt Coronapandemins effekt på studenthälsan och att mer och mer digitaliseras. Det har dock inte framgått om detta är beständiga förändringar eller inte. Saco studentråd anser att digitaliseringen av studenthälsan har potential att bli ett bra komplement till fysiska besök, men utvecklingen och anpassningen måste ske och fortsätta att förbättras samt det bör finnas möjlighet till såväl digitala som fysiska besök.  Det är inte heller klart om distansstudenter får några specifika informationsinsatser för att öka kännedomen om den studenthälsovård som finns.