Höj inte räntan på CSN-lånen

Just nu remissbehandlas ett förslag från regeringen om att höja CSN-räntan. Förslaget berör alla med studielån tagna efter 1989. För den med stora lån kan det innebära en årlig ökning av ränte­kostnaden med 1 600 kronor. Trots att förslaget innebär principiellt tveksamma förändringar, gör utbildning mindre lönsamt och riskerar att leda till att öka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning har debatten under remisstiden i stort sett uteblivit.

För Saco och Akavia är frågan om en hållbar studie­finansiering en del av vårt dna. Central­organisationen Saco bildades ur arbetet med att inrätta statliga studielån. Därför kommer vi i våra respektive remissvar att motsätta oss den föreslagna höjningen av studieräntan.

En viktig och utmärkande del i det svenska utbildnings­systemet är att tillgången till högre utbildning inte avgörs av individens ekonomiska resurser. Det är med andra ord inte storleken på plånboken eller sparkontot som avgör vem som har tillträde till en akademisk utbildning. För oss är det självklart att hela samhället tjänar på att så många som möjligt ges möjlighet till en högre utbildning med rimliga ekonomiska villkor.

Tyvärr riskerar förslaget om en höjd CSN-ränta att höja trösklarna till utbildning och särskilt utestänga grupper som redan i dag påverkas negativt av den sociala snedrekryteringen till höge utbildning.

Tyvärr riskerar förslaget om en höjd CSN-ränta att höja trösklarna till utbildning och särskilt utestänga grupper som redan i dag påverkas negativt av den sociala snedrekryteringen till höge utbildning. Det gör dessutom utbildning mindre lönsamt för den enskilda och är inte heller förenligt med principerna i budgetlagen eftersom nuvarande och kommande låntagare får betala för tidigare låntagares kostnader.

Regeringen har gett CSN i uppdrag att ta fram förslag för en ny räntemodell. Den något tekniska beskrivningen innebär i klartext att räntan på studielånen kommer att höjas med 0,5 procent­enheter från 2023. En förändring på 0,5 procent­enheter kan låta lite men innebär i praktiken att räntan blir tio gånger högre än den var 2021. Inte minst är det problematiskt att höjningen sker samtidigt som vi har en skenande inflation och stigande bolåne­räntor.

Bakgrunden till förslaget handlar delvis om att regeringen vill finansiera det nya omställnings­studie­stödet som införs under året. Det nya omställnings­studie­stödet (OSS) ska göra det möjligt för yrkes­verksamma att stärka sin ställning på arbets­marknaden genom att bredda sin kompetens eller byta spår. Såväl Saco som Akavia ser positivt på OSS och har varit delaktiga i det partsgemensamma arbetet bakom reformen. Vi beklagar dock regeringens förslag om att delvis finansiera OSS genom en höjning av studieräntan. Det ställer grupper av studenter mot varandra på ett mycket olyckligt sätt.

Saco och Akavia motsätter sig regeringens förslag om en höjd CSN-ränta. De huvudsakliga skälen för det ställnings­tagandet är följande:

• Höjd ränta på studielån gör utbildning mindre lönsamt. Sverige är redan i dag ett av de länder där högre utbildning lönar sig allra minst för den enskilda sett till ekonomisk avkastning. I OECD:s återkommande undersökning Education at a Glance placerar sig Sverige ständigt i botten. Den ekonomiska avkastningen skiljer sig förstås åt beroende på utbildnings­inriktning. För många av Akavias medlems­grupper, till exempel ekonomer och jurister, lönar sig utbildningen. Detsamma gäller dock inte för alla akademiker. Att höja räntan innebär att den högre utbildningen totalt sett blir mindre lönsam för den enskilda.
• Dyrare studielån riskerar att öka den social snedrekryteringen. Den föreslagna ränte­höjningen riskerar att höja trösklarna till högre utbildning, inte minst för grupper som redan i dag är mindre benägna att söka sig till högre studier. Studenter med utländsk bakgrund har en lägre lånebenägenhet än studenter med svensk bakgrund. Detsamma gäller barn till föräldrar med lägre utbildnings­bakgrund samt yngre och äldre studenter. Vi ser en risk att en höjning av CSN-räntan får särskilt negativa effekter för grupper som redan i dag är mindre benägna att söka sig till högre utbildning. Det skulle riskera att ytterligare förstärka den sociala snedrekrytering till högre utbildning som i dag är ett faktum.
• Förslaget strider mot grundläggande principer i budgetlagen. En grundtanke i den svenska budgetlagen (2011:203) är att den ränta eller avgift som staten tar ut ska motsvara statens förväntade kostnad för lånet eller åtagandet. Regeringens förslag om en ny modell för beräkning av räntan på studielån innebär att den principen frångås. Förslaget innebär i praktiken att framtida låntagare får finansiera kostnader som tidigare utlåning har gett upphov till. De låntagare som får betala enligt den nya ränte­modellen får dessutom betala en högre ränta än vad som var känt när de tog sina lån.

Det svenska systemet med generösa villkor och låga räntor för studielån har varit en förutsättning för framväxten av kunskaps­samhället och den höga utbildnings­nivån i Sverige. Regeringens förslag om en ny ränte­modell riskerar nu att utmana samma system.

Utbildningsminister Anna Ekström har varit ordförande för såväl Saco som Saco studentråd och är väl bekant med vikten av den högre utbildningens villkor. Vi hoppas att hon nu tar chansen att tänka om och dra tillbaka förslaget om en höjd ränta på studielån. Det skulle gagna både individen och vårt gemensamma kunskaps­samhälle.

Göran Arrius
ordförande Saco
Albert Ohlin
ordförande Saco studentråd
Lee Wermelin
ordförande Akavia
Marcus Karlén
ordförande Akavias studerande­sektion

Saco är en partipolitiskt obunden facklig central­organisation bestående av 22 fackförbund för akademiker. Akavia bildades 2020 av Jusek och Civilekonomerna och ingår i Saco.

Debattartikeln är publicerad i Svenska Dagbladet 2022-07-18.