Här finns jobben om fem år

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Satsningar inom life science och miljöområdet skapar goda förutsättningar för biologer att etablera sig på arbetsmarknaden. Den digitala och gröna omställningen ökar även efterfrågan på analytisk och strategisk kompetens. På fem års sikt är prognosen balans mellan utbud och efterfrågan på jobb. Ökningen av antalet biologer har avtagit och vi ser en ökad efterfrågan på biologer inom såväl life science som miljö. Båda branscherna är under stark tillväxt. Biologer med branschkunskap, affärs­förståelse och kunskap om marknadsföring, matematik och teknik efterfrågas i allt större utsträckning. Alltmer av den tekniska utvecklingen bygger också på biologisk kunskap.

Eftersom biologiutbildningen är bred så kan det vara klokt att vidta åtgärder för att underlätta steget in på arbetsmarknaden genom att nischa sig mot ett område, bygga ett professionellt nätverk och skaffa relevant arbetslivserfarenhet redan under studietiden. Att bredda sin kunskap med exempelvis ekonomi, marknadsföring och regelverk är ett annat sätt att få sitt cv att sticka ut.

Regionala prognoser och skillnader

För biologer som vill arbeta inom miljöområdet finns det möjligheter att jobba i hela landet, både i kommun och i den privata sektorn. Biologer inom hälso- och sjukvården kan arbeta i regioner i hela landet. Däremot, för biologer som vill arbeta inom life science-branschen, är den som starkast i södra Sverige, Västra Götaland, och Stockholms- och Uppsalaregionen.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom AI skapar nya möjligheter för biologer att mäta naturvärden, ta fram nya läkemedel eller bättre förstå cellers funktion genom att analysera stora databaser. Sannolikt kommer möjligheterna leda till många nya arbetsmöjligheter. Förutsättningen är emellertid att biologer vill och har möjlighet att tillskansa sig AI-kompetens för att kunna använda verktygen på ett professionellt sätt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Osäkerheten är stor eftersom biologer arbetar inom ett stort antal branscher och kan specialisera sig inom många områden, samtidigt som det finns en betydande konkurrens från andra utbildningar inom exempelvis biomedicin, bioteknik, natur och miljö.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade civilekonomer och ekonomer fortsatt är i balans. 

Det har under flera år varit särskilt stor efterfrågan på revisorer och redovisningsekonomer, controllers, inköpare och upphandlare och organisationsutvecklare. Efterfrågan kommer att vara stor också på fem års sikt. För ekonomer inom nationalekonomi kommer arbets­marknaden i stort sett att vara i balans på fem års sikt, medan det beräknas vara större konkurrens för ekonomer inom finansiering och marknadsföring.

Däremot påverkar den generella förändringen av arbetsmarknaden också ekonomer. Uppdragen och arbetsuppgifterna blir mer komplexa och det krävs både bredd- och spetskompetens. Rollerna är inte lika tydliga som förr och de går in i varandra. Digitaliseringen och automatiseringen påverkar arbetsmarknaden och kommer att göra det i allt högre grad i framtiden.  

Regionala prognoser och skillnader

I storstadsregionerna arbetar de flesta ekonomer inom den privata sektorn, medan en större andel ekonomer i övriga regioner arbetar inom den offentliga sektorn. Omkring 40 procent av landets ekonomer arbetar i Stockholms­regionen. Det är också där andelen ekonomer som är chefer är störst, och andelen ekonomer som har de högsta lönerna. Behovet av civilekonomer och ekonomer är stort i hela landet.

Påverkan av AI

På arbetsmarknaden används ny teknik som möjliggörs av AI inom många olika områden. Utvecklingen inom automation och digitalisering är snabb och ekonomer behöver därför både digital och teknisk kompetens, och vara inställda på ett kontinuerligt lärande.  

Nya verktyg och AI används redan och kommer att spela en större roll på arbetsmarknaden i framtiden. Det innebär inte att alla jobb försvinner, det tillkommer nya. Flera områden påverkas redan av den nya tekniken, som marknadsföring, försäljning, finansiell rådgivning och analys. Redovisning är ett annat område där processer i arbetet automatiseras och digitaliseras.  

Pronosens osäkerhet

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Under kommande år väntas antalet barn i åldrarna 6–12 år minska, vilket även påverkar antalet inskrivna elever i fritidshem. Behovet av lärare och övrig pedagogisk personal i fritidshem följer utvecklingen av antalet elever, och beräknas därmed också minska. Enligt Skolverkets Lärarprognos 2024 beräknas rekryteringsbehovet av lärare till fritidshemmen uppgå till 3 800 heltidstjänster fram till 2038. En stor del av rekryterings­behovet beror på kommande pensionsavgångar, eftersom fyra av tio lärare i fritidshem idag är 50 år eller äldre. Sammantaget tyder det på att det kommer vara ett balanserat läge för lärare i fritidshem på fem års sikt. För att öka behörighetsläget och personaltätheten ytterligare bland lärare i fritidshem, är dock behovet av utbildade större.

Regionala prognoser och skillnader

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på läraryrket och på de arbetsmetoder som används i skolan. Användning av digital teknik kan i bästa fall bidra till att effektivisera administration och till nya arbetssätt som ger lärare större utrymme att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, även om det enligt Skolverket idag saknas längre studier om hur AI påverkar undervisning och annat arbete i skolan. Samtidigt innebär digitalisering och AI ibland utmaningar för lärare redan idag, när det gäller att hantera exempelvis fusk. Digitalisering och AI är inte alltid är inkluderat i skolornas arbetsmiljöarbete, och det finns behov av kompetensutveckling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).  Prognoserna för lärare i fritidshem är över lag säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att nyexaminerade i denna verksamhet har goda eller balanserade jobbmöjligheter.  

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Behovet av lärare i grundskolan följer utvecklingen av antalet barn. Under närmast kommande år förväntas barnkullarna i dessa stadier minska, vilket leder till ett minskat behov av lärare. Över hälften av lärare i förskoleklass och en av tre lärare i årskurs 1–3, är 50 år eller äldre, och väntas gå i pension inom de kommande åren. I årskurs 4–6 beräknas det fortsatt råda viss brist på lärarutbildade i slutet av 2038, enligt Skolverkets Lärarprognos 2024.

Det tyder sammantaget på att det kommer att vara balanserad konkurrens om jobben för lärare i grundskolans tidigare år, inom en femårsperiod. Det finns dock flera föreslagna reformer som kan påverka behovet av lärare i förskoleklass och årskurs 1–3. Exempelvis har regeringen aviserat att en tioårig grundskola kommer att införas 2028, vilket kan innebära en ökning av lärartätheten i förskoleklass och därmed behovet av fler nyexaminerade.

Regionala prognoser och skillnader

Arbetsmarknaden för lärare ser olika ut beroende på region. Storstads-områden har ofta flera huvudmän och fler skolor, och därför fler arbets­tillfällen. Mindre orter är oftast mer beroende av elevkullarnas storlek. Samtidigt kan det sägas råda en generell lärarbrist i hela landet, vilket gör att skillnaderna minskar mellan olika regioner och orter när det gäller behov.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på läraryrket och på de arbetsmetoder som används i skolan. Användning av digital teknik kan i bästa fall bidra till att effektivisera administration och till nya arbetssätt som ger lärare större utrymme att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, även om det enligt Skolverket idag saknas längre studier om hur AI påverkar undervisning och annat arbete i skolan. Samtidigt innebär digitalisering och AI ibland utmaningar för lärare redan idag, när det gäller att hantera exempelvis fusk. Digitalisering och AI är inte alltid är inkluderat i skolornas arbetsmiljöarbete, och det finns behov av kompetensutveckling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). 

Prognoserna är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara balanserat, eller att det kommer att vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetens­behov på grund av nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnads­effektivitet. Regeringens uppdaterade livsmedels­strategi kan också medföra en ökad efterfrågan på kompetens. På sikt förväntar sig fackförbundet Naturvetarna balans på arbetsmarknaden, för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna.

Regionala prognoser och skillnader

Konkurrensen om jobben är störst i södra Sverige. Så vissa möjligheter finns för den som är villig att lämna utbildningsorten och flytta norrut.

Påverkan av AI

AI används i allt större utsträckning för att optimera livsmedels­produktionen. Inom den professionella odlingen i växthus är den utvecklingen ännu tydligare. Möjligheten att monitorera och automatisera tillskott av gödning och vatten är stor. Teknisk kompetens har blivit allt viktigare för hortonomer och trädgårdsingenjörer. För landskaps­ingenjörer har nya digitala verktyg sedan länge omformat arbetet och erbjudit nya möjligheter att övervaka och planera underhåll av storstädernas parker.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). En faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler om kompetensbehovet, där branschen rapporterar en sak medan arbetslöshets­statistiken ger en annan bild. Att efterfrågan delvis kan mötas av andra yrkesgrupper bidrar också till osäkerheten, liksom att statistiken är osäker på grund av att yrkesgrupperna är små och underlaget litet.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Prognosen för nyexaminerade inredningsarkitekter är balans 2030. Sedan mer än tio år är det färre inredningsarkitekter som utbildas än vad som går i pension. Söktrycket till Konstfack är högt och utbildningsplatserna är mycket få. Även om det finns allt fler verksamma på marknaden som saknar inrednings­arkitekt­utbildning, vilket medför att konkurrensen om enklare uppdrag ökar – är utbildningen till inredningsarkitekt unik i sitt slag med sin konstnärliga och specialiserade inriktning.

Regionala prognoser och skillnader

De flesta inredningsarkitekter jobbar i privat sektor i storstadsregionerna, som anställda eller egenföretagare, men många har starka kopplingar till möbel­företag runt om i Sverige och internationellt. Inredningsarkitekter kan också vara anställda inom möbelindustrin för att designa och utveckla möbler.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som inredningsarkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta i design­processen och gestaltnings­besluten samt kan skapa möjligheter för arkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar och återbruk. En inrednings­arkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men i takt med att AI utvecklas kan yrket påverkas och förändras.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är omvärldskonjunkturen, inflationen, ränteläget och den ekonomiska politiken. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar har stor betydelse. En annan osäkerhet i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Med utgångspunkt i antalet nybörjare på juristprogrammet och examens­frekvensen, beräknar SCB antalet nyexaminerade jurister till cirka 1 500 per år. Tillsammans med beräknade pensionsavgångar förutspår SCB:s Trender och prognoser 2020, därmed att tillgången på juristutbildade kommer att öka med 35 procent fram till 2040, samtidigt som efterfrågan på utbildade jurister ökar med 15 procent. Den ökade efterfrågan på jurister förklaras dels av att arbetsmarknaden för jurister förväntas breddas, dels av att de branscher där jurister är verksamma tros växa och dels av att en högre andel av de som arbetar som planerare och utredare förväntas ha en juristutbildning, jämfört med idag. I Arbetskrafts­barometern 2022, bedömer 45 procent av arbetsgivarna att antalet anställda med juristutbildning kommer att öka. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade jurister år 2040, med risk för ett visst överskott.

Regionala prognoser och skillnader

De flesta jobb för jurister finns i regionhuvudstäder och tätorter där många myndigheter och företag är belägna. Majoriteten av juristerna jobbar i Stockholms­området.

För jurister som är intresserade av en internationell karriär finns EU:s institutioner där Sverige för närvarande är under­representerade. Där har jurister med kunskap om bland annat mänskliga rättigheter och internationella relationer möjlighet till en karriär.

Andra områden som ökar i omfång internationellt, är migration, integration, fred- och säkerhetsfrågor, penningtvätt, antikorruption och lands­överskridande brottslighet. Där är juridisk kunskap efterfrågad.

Påverkan av AI

Digitaliseringen påverkar hela arbetsmarknaden, och inom juristyrket finns vissa grupper vars arbetsuppgifter påverkas mer än andra. Genom nya standardiserade och automatiserade tjänster uppstår möjligheter att effektivisera det juridiska arbetet. Det kan göra att biträdande jurister och andra instegsjobb rationaliseras bort. Nyexaminerade jurister bör då vara beredda på att börja arbeta på en mer avancerad nivå. Det är bra att redan under studierna hålla sig uppdaterad och gärna specialutbilda sig. Jurister med spetskompetens är ofta efterfrågade.

Arbetsgivare letar redan nu efter jurister med it-kompetens. Allt pekar på att jurister i framtiden kommer att behöva mer digital kompetens och besitta förmågan att bearbeta, förstå och tolka stora mängder digital information i olika format. Framtidens jurister behöver också förstå effekterna av de algoritmer och koder som styr hur den digitala informationen systematiseras, katalogiseras och indexeras i stora databaser.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyutexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Prognosen på fem års sikt är balans för nyexaminerade och liten konkurrens för erfarna. Bristen på erfarna beror främst på att stora pensions­avgångar förutses, framför allt bland skogsmästarna där 37 procent är 60 år eller äldre.

Regionala prognoser och skillnader

Skogsbranschen är koncentrerad till områden där det finns mycket skog. Jobbmöjligheterna är som störst i mellersta och norra Sverige. Det är större konkurrens om jobben i södra Sverige.

Påverkan av AI

Ökade möjligheter att använda AI för planering, övervakning och automatisering vässar skogsbranschen och leder till nya karriär­möjligheter för skogligt utbildade med teknisk kompetens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Förändringar i EU:s regelverk samt den globala konkurrensen i branschen påverkar kompetens­behovet och bidrar till osäkerheten.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Prognosen är balans för nyexaminerade om fem år. Nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor.

Regionala prognoser och skillnader

Majoriteten av yrkesutövarna är privata vårdgivare och lokala variationer i konkurrensnivå förekommer. Konkurrensen är generellt störst i storstads­regionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm, jämfört med landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas. Ungefär 90 procent av kiropraktorerna är verksamma som egna företagare. Liksom alla företagare behöver de ha ett mått av entreprenörskap och vara beredda att arbeta utanför normala arbetstider vid behov.

Påverkan av AI

Tillkomsten av AI kommer troligen att underlätta viss diagnostik och kommunikation, till exempel om rehabilitering för kiropraktorer, men kan inte på något sätt ersätta den manuella behandling som kiropraktorer utför.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Nack- och ryggbesvär är ett växande folkhälsoproblem i alla ålders­grupper. Bedömningen är att kunskapen och kännedomen om detta kommer att öka bland allmänhet och beslutsfattare under de närmaste åren. Legitimerade kiropraktorer är den yrkesgrupp som har mest omfattande utbildning inom diagnostik, behandling och förebyggande av ryggrads­relaterade besvär. Efterfrågan skulle öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer i sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognosen. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Prognosen för nyexaminerade landskapsarkitekter är balans 2030. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Klimatförändringarna förändrar och förstärker behoven av landskapsarkitektens kunskaper om ekologisk hållbarhet, ekosystemtjänster och kretslopp.

Regionala prognoser och skillnader

Landskapsarkitekter arbetar i både privat och offentlig sektor. De finns i hela landet, men främst i storstadsregionerna. Det behövs landskaps­arkitekter i hela landet, inte minst i anslutning till infrastrukturprojekt som till exempel Trafikverket genomför. Landskapsarkitekter är därför inte helt beroende av att jobba i storstäderna. De kan ta bredare roller och arbeta med olika typer av uppdrag. De har också goda möjligheter att arbeta som anställda i kommunerna med regionala utvecklingsfrågor, landsbygds­utveckling samt planering och förvaltning av gemensamma anläggningar, gator och parker.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som landskapsarkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta i design­processen, gestaltnings­besluten och skapa möjligheter för landskaps­arkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar och beslut i tidiga skeden. En landskaps­arkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men i takt med att AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). De huvudsakliga orsakerna till osäkerheten är omvärlds­konjunkturen, inflationen, ränteläget, den ekonomiska politiken samt om samhällets investeringar i hållbara livsmiljöer kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitekt­utbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhälls­utmaningar genom att förbereda studenterna för att ta nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Logopedernas arbetsmarknad är relativt stabil. Det finns dock tendenser som pekar på att logopedyrket är på väg att bli ett bristyrke, då allt fler arbetsgivare vittnar om svårigheter att rekrytera logopeder. Det kan bero på att logopedernas arbetsmarknad växer, samtidigt som färre tar examen än tidigare. Det skulle i så fall innebära en minskad konkurrens om jobben, men också risken att tjänster som är svåra att tillsätta plockas bort och att logopedin därmed inte prioriteras. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid legat på en låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar statistik från Akademikernas a-kassa.

Regionala prognoser och skillnader

Möjligheterna till arbete varierar mellan olika delar av landet. Det kan vara svårare för nyexaminerade logopeder att få jobb nära utbildningsorterna, medan det i mindre orter kan vara svårt för arbetsgivare att rekrytera logopeder till vakanta tjänster. Som nyexaminerad logoped kan det vara värt att undersöka möjligheten att ta en anställning på annan ort, då det ökar chanserna till anställning och kan ge större förhandlings­möjligheter vad gäller ingångslön.

Påverkan av AI

AI ser ut att kunna ta allt större plats i administreringen av svensk hälso- och sjukvård. Däremot ses inga tecken på att AI eller andra digitala lösningar skulle påverka logopeders arbetsmarknad eller arbetsuppgifter i någon högre grad.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Logopeder har haft en stabilt låg arbetslöshet. Regionernas behov av logopeder förväntas inte minska. Finansieringen av den kommunala sektorn tillför en viss osäkerhet i prognosen för logopedernas utbredning inom skolan.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2029: balans

På fem års sikt är prognosen att det kommer vara fortsatt balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade läkare. Konkurrensen om olika typer av utbildningstjänster (AT, BT och ST) kommer vara fortsatt stor, men i väntan på en utbildningstjänst kommer det dock finnas jobb som olegitimerad underläkare. 

Sedan hösten 2021 är den svenska läkarutbildningen sex år. Efter den sexåriga utbildningen kommer det vara möjligt att direkt ansöka om läkar­legitimation. Våren år 2027 kommer de första läkarna som gått den legitimations­grundande utbildningen ut på arbetsmarknaden. De behöver inleda sin specialiserings­tjänstgöring (ST) med en bastjänstgöring (BT). Arbetsgivarna kommer behöva anpassa sin rekrytering av nyexaminerade läkare utifrån detta. Till exempel behöver antalet BT-tjänster öka kraftigt när de första kullarna från den legitimations­grundande läkar­utbildningen examineras.

Socialstyrelsens riktvärde är att varje heltidsarbetande specialistläkare i primärvården bör ansvara för runt 1 100 listade patienter. För att nå riktvärdet skulle antalet läkare i primärvården närmast behöva dubbleras. Oavsett vilka satsningar regionerna gör på primärvården under de kommande åren, kommer behovet av läkare i primärvården fortsatt vara stort.

Regionala prognoser och skillnader

Arbetsmarknaden för läkare ser olika ut i olika regioner, och den kan variera även inom regionerna. Generellt sett kan dock sägas att i glesbygd och regioner med minskande befolkning är det svårare för arbetsgivarna att rekrytera läkare. I dessa områden är det ofta liten konkurrens om jobben.

Påverkan av AI

Redan idag är AI en del av svensk sjukvård. Så många som en av fyra läkare uppger att de använder AI i sitt arbete, enligt en enkät som Sveriges läkarförbund gjort. Rätt använd har AI potential att förbättra både diagnosticering och behandling. Exempelvis har det visat sig att AI kan vara ett effektivt verktyg för att bättre diagnosticera bröstcancer. Men det finns också risker och fallgropar med AI. Både dagens och morgondagens läkare behöver ha kunskap och förståelse för hur AI kan användas i vården.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Det stora intresset för miljöutbildningar gör att det finns en viss risk för att antalet examinerade kommer att öka i snabbare takt än efterfrågan, på längre sikt. Arbetsmarknaden skiljer sig något mellan olika yrkesgrupper av miljöakademiker. Enligt Arbetsförmedlingens yrkesbarometer (2024), tros möjligheterna att få jobb som miljö- och hälsoskydds­inspektör vara medelstor och efterfrågan bedöms vara oförändrad på fem års sikt. Stockholms universitet har tagit fram en påbyggnads­utbildning i miljö och hälsa som kan kombineras med deltidsarbete som inspektör. Sådana satsningar motverkar risken för fortsatt kompetensbrist.

För specialister inom miljöskydd och miljöteknik finns det i dagsläget ett överskott, men på fem års sikt bedöms efterfrågan öka på grund av det kompetens­behov som krävs för den gröna omställningen. I Trender och prognoser 2023 (SCB), görs bedömningen att det finns risk för överskott på utbildade inom miljövetenskap. Samtidigt finns många olika karriärvägar inom miljö­området. Naturvetarnas samlade bedömning är att efterfrågan och tillgång på miljökompetens kommer att vara fortsatt balanserad under de närmaste fem åren.

Regionala prognoser och skillnader

Jobbmöjligheterna är goda för miljöakademiker i hela landet, då de både kan arbeta i offentlig och privat sektor.

Påverkan av AI

För miljöakademiker kommer AI att erbjuda nya möjligheter att väga olika intressen mot varandra, mäta naturvärden, monitorera förändringar i miljön eller att förutse vilken effekt en viss åtgärd får. Sannolikt kommer dessa nya tekniska möjligheter att leda till en ökad efterfrågan på miljö­akademiker som har förmåga att använda de nya AI-verktygen på ett professionellt sätt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Osäkerheten beror på att antalet akademiker med miljöutbildning har ökat mycket kraftigt på kort tid, liksom efterfrågan. Miljöakademiker har också en tvärvetenskaplig utbildning, vilket gör att de har en bred arbetsmarknad. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. Andra faktorer som påverkar är regulatoriska krav och politiska prioriteringar.

• Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
• Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

SCB beräknar antalet nyexaminerade med en generell examen i personal- och beteende­vetenskap till drygt 2 700 per år. Med hänsyn till beräknade pensions­avgångar ser SCB i Trender och prognoser 2023. Befolkning, Utbildning, Arbetsmarknad med sikte på 2040, en risk för överskott på personalvetare på sikt, då tillgången på utbildade inom personal- och beteende­vetenskap kommer att öka med hela 65 procent fram till 2040, medan efterfrågan på utbildade personal- och beteendevetare beräknas öka med 40 procent. Det är viktigt att komma ihåg att prognosen är för 16 år framåt och mycket hinner ändras under tiden.

I Arbetsförmedlingens yrkesbarometer från september 2024, bedöms möjligheterna till arbete för personal- och hr-specialister vara medelstora. På fem års sikt förväntas efterfrågan vara oförändrad. Sammantaget gör vi anaylsen att det blir en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade personalvetare år 2030.

Regionala prognoser och skillnader

Möjlighet till arbete för personal- och hr-specialister bedöms i Arbetsförmedlingens yrkesbarometer (2024), som medelstora. Det råder balans mellan efterfrågan och tillgång på utbildade oavsett län i Sverige. Det finns däremot några regionala skillnader i efterfrågan på fem års sikt: Efterfrågan bedöms öka på personal- och hr-specialister i flera av de norra länen i Sverige, på grund av större företagsetableringar.

Påverkan av AI

Den tekniska utvecklingen kopplad till AI-verktyg sker snabbt. Framtidens arbetsmarknad och arbete kommer med största sannolikhet att påverkas i grunden av den utveckling som sker just nu. Få saker påverkar också den enskildas arbetsmiljö och arbete så mycket som när olika typer av it-system och AI-processer införs på en arbetsplats. Här kommer hr behöva vara med och utforma framtidens arbetsplatser, så att den teknik och de system som införs främjar hälsa, välmående och meningsfullhet för medarbetarna. Utvecklingen ställer högre krav på personalvetare och hr-medarbetares förmåga att bedöma hur införandet av AI-teknik kommer att påverka de anställdas arbetsmiljö, motivation och personliga integritet. Förmågan att tolka informationen som de automatiserade systemen samlar in blir också viktig. Kopplat till det är de etiska frågorna kring hur data används, men också kompetensen att säkerställa att regelverken följs.

Akademikerförbundets undersökning för personalvetare och hr 2024, visade att nära tre av tio hr-medarbetare idag använder AI varje vecka, och att två av tre själva väljer om de vill använda AI i sitt arbete. Mer än var femte tror också att AI kommer öka arbetstempot i framtiden. Akavias rapport Människorna och affären visar att samtidigt som den tekniska utvecklingen går framåt, ökar efterfrågan på mänskliga kompetenser på framtidens arbetsmarknad. Nyfikenhet, teamarbete, empati samt social och känslomässig intelligens blir allt viktigare – och är något hr behöver främja för att skapa hållbara arbetsplatser.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Arbetsmarknaden för personalvetare kännetecknas av relativt stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Många arbetar inom rekrytering, ibland som anställda i den rekryterande organisationen, men ofta som konsulter eller egenföretagare. Dessa tjänster efterfrågas mindre under lågkonjunkturer när rekryteringsbehoven minskar, vilket ofta leder till färre lediga jobb och en ökad arbetslöshet för personalvetare.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Prognosen för nyexaminerade planeringsarkitekter är balans 2030. Sveriges Arkitekter bedömer att det hittills inte utbildats lika många planerings­arkitekter som marknaden behövt. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på planering av framtidens hållbara, attraktiva livsmiljöer. Kommunerna måste hantera ett alltmer komplext samhälls­byggande och nya planerings­förutsättningar till följd av ett förändrat klimat, krav på minskad miljö- och klimatpåverkan samt ökad cirkularitet. Samtidigt har även den privata sektorn efterfrågat planeringsarkitekter, vilket breddat arbets­marknaden för planeringsarkitekter.

Regionala prognoser och skillnader

Planeringsarkitekter arbetar i hela landet, eftersom det finns planerings­arkitekter anställda i de flesta kommuner, men de allra flesta arbetar i storstads­regionerna. Trenden att en växande andel söker sig till den privata sektorn, både som plankonsulter och som fastighets­utvecklare, leder till ett ökat fokus på storstadsregionerna.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som planeringsarkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta arbetet med att analysera stora mängder data, visualisera komplexa scenarier och göra avvägningar. Målkonflikter kan snabbt visualiseras med hjälp av generativ AI, till exempel. Planeringsarkitektens process kan inte ersättas av AI, men i takt med att digitaliseringen av planerings­processerna framskrider och AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är omvärldskonjunkturen, inflationen, ränteläget och den ekonomiska politiken. En förutsättning för prognosen är kommunernas fortsatta förmåga att finansiera och upprätthålla planeringen av hållbara livsmiljöer i tider av lågkonjunktur. Behoven av kompetens inom planering är över lag så stora att riskerna inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Det är endast tre lärosäten i Sverige som examinerar studie- och yrkes­vägledare och antalet nyexaminerade är därför relativt litet. Under de senaste åren har drygt 200 per år tagit en studie- och yrkesvägledar­examen. Idag saknar cirka 40 procent av studie- och yrkesvägledarna i skolan en studie- och yrkevägledar­utbildning. Tillströmning av elever och vuxna med behov av vägledning väntas ge ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledare, samtidigt som antalet studie- och yrkesvägledare som går i pension kommer att öka de närmaste åren. Det antas därför fortsatt vara balanserad konkurrens om jobben som studie- och yrkes­vägledare år 2030.

Regionala prognoser och skillnader

Arbetsmarknaden kan skilja sig åt beroende på region. Enligt Arbets­förmedlingen ser behoven inom de närmaste åren olika ut för olika län. Studie- och yrkesvägledare har även en alternativ arbetsmarknad utanför utbildningsväsendet. De kan exempelvis arbeta med karriärrådgivning för vuxna, både inom privat sektor och inom offentlig sektor, exempelvis på Arbetsförmedlingen.  

Påverkan av AI

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på yrket och de arbetsmetoder som används för att bedriva studie- och yrkesvägledning. Användning av digital teknik kan i bästa fall bidra till att effektivisera administration, och till nya arbetssätt som ger studie- och yrkesvägledare större utrymme att ägna sig åt sitt kärn­uppdrag, samtidigt som de kan dra nytta av AI-verktygen i väglednings­processen. Samtidigt innebär AI ibland utmaningar redan idag för studie- och yrkesvägledare. Det gäller exempelvis AI-verktygens påverkan på hur elever skaffar sig och uppfattar information om olika yrken och utbildningar. Digitalisering och AI är heller inte alltid är inkluderat i arbets­givarnas arbetsmiljöarbete, och det finns behov av kompetensutveckling om AI för vägledare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Det finns en viss osäkerhet i prognosen. Osäkerhetsfaktorn består i den ekonomiska utvecklingen och kommande politiska beslut i form av utbildningspolitiska reformer.

Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. När ekonomin för kommuner och fristående skolor är kärv kan studie- och yrkesvägledning vara bland de områden där besparingar görs. Men eftersom studie- och yrkesvägledarna är en liten yrkesgrupp är det svårt att få någon klar bild av hur deras arbetsmarknadsläge förändras med konjunkturen.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Prognosen är att tillgången och efterfrågan på veterinärer på arbets­marknaden snart kommer att vara i balans. Nyexaminerade veterinärer som kommer ut i arbetslivet idag förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt. Samtidigt är det många faktorer som påverkar behovet av veterinärer på fem års sikt, vilket gör prognosen relativt osäker. Sällskapsdjuren blir visserligen fler, med en större ökning än tidigare. Antalet produktionsdjur har minskat en aning, men anses ändå vara stabilt. På livsmedelssidan kommer veterinärer att finnas kvar, men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt, eller till och med ökande, antal veterinärer, som en konsekvens av EU:s regler och ökad efterfrågan på veterinärkompetens inom folkhälsoområdet.

Regionala prognoser och skillnader

Veterinärer som arbetar med lantbrukets djur fokuserar alltmer på att utveckla den förebyggande hälsovården för bondgårdens djur, istället för ren sjukdomsbehandling. Det gör att veterinärer med utökade kunskaper om förebyggande hälsovård är eftertraktade. Produktionsdjuren finns på landsbygden, men det är stora regionala skillnader mellan norra och södra Sverige. Många veterinärer vill hellre ha jobb i områden där det är tätare mellan gårdarna. Det är därmed svårare att rekrytera personal till de stora distrikten med långa resvägar.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som veterinär följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom AI redan idag ingår i analys av medicinska data och inom livsmedelsproduktion. Ansvarsfrågan gör dock att en veterinär inte kan ersättas av AI, men i takt med att digitaliseringen framskrider och AI utvecklas, påverkas kunskapskraven i yrket. AI förväntas vara en växande del i det dagliga arbetet framgent, och redan nu sker en utbredning av AI inom administration, till exempel i journalföring.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Men det är svårt att göra en prognos på fem års sikt, då de senaste årens trend inte hållit i sig.  

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: stor konkurrens

Prognosen för nyexaminerade 2030 är att det råder stor konkurrens mellan tillgång och efterfrågan på jobb. Pensionsavgångarna väntas inte bli stora under prognosperioden, eftersom det är små årskullar som närmar sig pension under de kommande åren. Det är också många arkitekter som väljer att jobba vidare efter pensionsåldern. Sammantaget förväntas fler examineras än gå i pension, vilket innebär att antalet yrkesverksamma arkitekter fortsätter öka. SCB bedömer i sin prognos Trender och Prognoser 2023 en fortsatt risk för överskott av nyexaminerade arkitekter 2040, eftersom tillgången beräknas öka kraftigt och betydligt mer än efterfrågan under prognosperioden.

Arbetsmarknaden för arkitekter präglas av stora skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. Samhällsbyggnads­sektorn är konjunktur- och politikberoende. Men samtidigt har arkitekternas arbetsmarknad vuxit stadigt under de senaste 25 åren, dels till följd av bostads- och lokalbrist, dels eftersom arkitekters kompetens har efterfrågats på fler områden än tidigare.

Regionala prognoser

De allra flesta arkitekter arbetar inom privat sektor som konsulter (som anställda eller i eget företag) men arkitekter finns också anställda i olika roller i kommuner i hela landet. Några få arbetar också statligt. Ungefär åtta av tio arkitekter arbetar i de tre storstadsregionerna och ungefär hälften av alla arkitekter arbetar i Stockholm.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som arkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta i designprocessen, gestaltnings­besluten och skapa möjligheter för arkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar och beslut i tidiga skeden. En arkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men i takt med att AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras. Arkitekter med kunskaper inom digitalisering och programmering har redan idag en stor konkurrensfördel på arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är omvärldskonjunkturen, inflationen, ränteläget och den ekonomiska politiken. Det offentligas förmåga att fortsätta investera i anläggningar och offentlig service har stor betydelse.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: stor konkurrens

Arbetsmarknaden för fastighetsmäklare är konjunkturkänslig. Efterfrågan på fastigheter är tydligt kopplat till utbudet och efterfrågan på bostäder och det allmänna ränteläget. Under den senaste tioårsperioden har antalet registrerade fastighetsmäklare med ungefär 10 procent. Högre räntor har på senare tid resulterat i att transaktionsvolymen på fastighetsmarknaden minskat. Sammantaget har detta lett till att arbetsmarknadsläget för fastighetsmäklare försämrats. 

Idag bedöms konkurrensen om jobben vara hög och på fem års sikt förväntas konkurrensen om jobben kvarstå. Den framtida utvecklingen på fastighetsmarknaden och det allmänna ekonomiska läget bidrar till osäkerhet om hur arbetsmarknaden för fastighetsmäklare kommer att utvecklas. 

Påverkan av AI

Redan idag nyttjas AI för att exempelvis skriva objektsbeskrivningar utifrån bilder och som stöd i värdering. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: stor konkurrens

Även på fem års sikt är prognosen fortsatt stor konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna. Idag finns ett trettiotal utbildningar i landet som examinerar hälsovetare, idrottsvetare och folkhälsovetare varje år. Utvecklingen de senaste 10 åren har dock gått i rätt riktning mot något färre utbildningar, men framför allt har flera utbildningar valt att ha olika inriktningar med bättre fokus på olika arbetsområden. Föreningen HälsoAkademikerna har ett aktivt samarbete med utbildningarna, som sannolikt kommer ge effekter på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna har fått mer kännedom om yrket och det har skapat något fler arbetstillfällen, men den stora konkurrensen om jobben kommer sannolikt ändå att bestå i några år till.

Regionala prognoser och skillnader

Arbetsmarknadsläget ser ungefär likadant ut i hela landet, men det finns flest jobbmöjligheter i de större städerna och regionerna.

Antalet arbetstillfällen inom idrotten har ökat de senaste åren, och det tillkommer även allt fler yrken med krav på akademisk utbildning. Företags­hälsovården är en stark arbetsgivare, och vi ser en positiv utveckling av branschen i riktning mot ett hälsofrämjande förhållningssätt. Folkhälsoutbildningarna har en bredd som gör att studenterna har stora möjligheter att finna jobb både inom och utanför det traditionella folkhälso­vetenskapliga området.

Påverkan av AI

Det är inte klarlagt exakt hur AI kommer påverka arbetsmarknaden för hälsovetare, idrottsvetare och folkhälsovetare. Men AI kan sannolikt automatisera vissa arbetsuppgifter och förbättra analyser genom att bearbeta en större mängd data. I takt med att AI blir mer utbrett är det sannolikt att mer specifik kompetens, snarare än generell kompetens, kommer att efterfrågas. AI är redan ett bra hjälpmedel i arbetet för hälso-, idrotts- och folkhälsovetare. AI kan underlätta och förenkla en del av jobbet med att ta fram artiklar, presentationer, material till föreläsningar och utbildningar.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade kvarstår varje år, kommer arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälso-, idrotts- och folkhälsovetare. Osäkerheten är ungefär densamma för de erfarna, men de påverkas i stället mer av konjunkturen i samhället och av det ekonomiska läget i privat och offentlig sektor.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: stor konkurrens

Yrkesområdet kommunikation och media är populärt. Konkurrensen om jobben är därför relativt stor men det finns samtidigt många tjänster i omlopp. Arbetsförmedlingen bedömer att möjligheterna till jobb just nu är medelstora, och att efterfrågan förväntas vara oförändrad under de kommande åren.

Kommunikationsområdet har vuxit mycket under de senaste årtiondena och det finns många olika utbildningar som leder till arbete inom olika delar av branschen. Utbildningar finns både på akademisk nivå, inom yrkeshögskolan och via privata utbildningsanordnare. Många som arbetar med kommunikation har läst medie- och kommunikations­vetenskap, men många har också en annan utbildningsbakgrund, till exempel inom journalistik, kultur eller samhällsvetenskap. Det är därför många olika grupper som konkurrerar om jobben.

Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikations­området minskar framöver. Som nyexaminerad kan det vara särskilt svårt att få en varaktig och relevant tjänst, och projekt- och visstids­anställningar är vanliga. Detta gäller särskilt för den privata sektorn där lågkonjunkturen har haft störst påverkan. Samtidigt är det ändå i den privata sektorn som majoriteten får sitt första jobb.  

Regionala prognoser och skillnader

Under rubriken kommunikationsyrken ryms en mängd olika yrken och titlar. Den som jobbar med kommunikation kan arbeta inom alla delar av arbetsmarknaden och i en stor bredd av verksamheter. Många är också egenföretagare och konsulter. Även om konkurrensen är stor kan det tvärtom vara brist på arbetskraft när det gäller vissa inriktningar och kompetenser.

Arbetsmarknaden är störst i de tre storstadsregionerna, men det är också där det största överskottet på arbetskraft finns. Special­kompetenser kan vara särskilt eftertraktade i andra delar av landet.

Påverkan av AI

Yrken som arbetar med text och bild påverkas av generativ AI, och många arbetsgivare i kommunikations­branschen efterfrågar kompetens inom AI-verktyg. Eftersom utvecklingen går snabbt behöver de som jobbar i branschen få kontinuerlig kompetensutveckling så att de kan hänga med och lära sig nya verktyg.

Många yrkesgrupper inom kommunikations­området använder AI-verktyg som exempelvis bollplank, för att ta fram textunderlag och bilder eller för att analysera data. På det sättet kan kommunikatörerna fokusera mer på strategiskt och kreativt arbete. Som kommunikatör är det dock viktigt att säkerställa att de källor som AI använder är korrekta och att den information som genereras stämmer.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikations­området har länge präglats av hög konkurrens, och det finns inga tecken på förändring. Kommunikations­gruppen är dessutom en relativt ung yrkesgrupp, vilket betyder att större pensionsavgångar inte är att vänta.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: stor konkurrens

Arbetsmarknaden har länge haft stor konkurrens om jobben. Anledningen är att det under lång tid har varit fler som utbildar sig inom musei- och kulturmiljö­området än vad det har funnits jobb.

Arbetsmarknaden präglas av knappa resurser och många satsningar sker i projektform. Många museer och kultur­verksamheter har också fått mindre resurser till följd av den pågående lågkonjunkturen. Fackförbundet DIK:s statistik visar att arbetslösheten i sektorn har ökat något under de senaste två åren. I musei- och kulturmiljö­sektorn är det relativt vanligt att vara egenföretagare eller att ha en tillfällig anställning – detta är grupper som ofta är särskilt utsatta i lågkonjunktur.

Enligt fackförbundet DIK:s statistik är det unga som har drabbats hårdast av den ökande arbetslösheten i sektorn – det innebär att det just nu är extra tufft för den som är ny på arbetsmarknaden. Det är särskilt hård konkurrens om tillsvidare­anställningarna, och för många börjar arbetslivet med flera år av tillfälliga anställningar såsom vikariat och projekt­anställningar. För exempelvis arkeologer, konservatorer och curatorer är det också relativt vanligt att vara egenföretagare. 

Regionala prognoser och skillnader

Under rubriken musei- och kulturmiljöyrken ryms en mängd olika yrken med delvis skiftande förutsättningar. Beroende på sektor och bransch kan det vara mer eller mindre svårt att hitta ett arbete. De flesta jobben finns i storstäderna, men där är det också högre konkurrens om jobben.

Vissa specialist­kompetenser kan vara eftertraktade, exempelvis inom verksamhets­utveckling eller digitalisering. Humanistisk kompetens är också efterfrågad inom andra delar av arbetsmarknaden.

Påverkan av AI

I kulturarvssektorn pågår ett stort arbete med att digitalisera föremål, fotografier, dokument med mera, vilket innebär att det generellt finns en stor efterfrågan på digital kompetens. Sektorn rymmer dock många olika yrken med skiftande arbetsuppgifter. Vissa yrkesgrupper arbetar mycket med sina händer, till exempel med fysiska byggnader eller föremål, och påverkas därmed i mindre grad av generativ AI. Andra arbetar mycket med bildanalys, texttolkning, katalogisering och digitalisering – där används AI redan i viss mån, och kommer sannolikt användas mer framöver. Den som följer med i AI-utvecklingen och kan anamma nya digitala verktyg kan ha lättare att få jobb.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på. Det kommer även fortsättningsvis finnas ett överskott av utbildade inom området, och en fortsatt stor konkurrens är att vänta för både nyexaminerade och erfarna. Arbetsmarknaden kommer sannolikt fortsätta att präglas av projekt- och visstids­anställningar.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: stor konkurrens

Enligt prognosen för nyexaminerade samhällsvetare kommer det vara balans blandat med stor konkurrens om jobben de närmaste åren. Det examineras något fler samhällsvetare än vad som behövs för det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare, som förväntas öka något varje år, från och med 2025 till 2035, enligt SCB:s Trender och prognoser 2020. Även Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? från 2022, visar samma trender inom samhällsvetenskapliga yrken, och myndigheten prognostiserar att det kommer finnas god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare.

Klassiska samhällsvetaryrken såsom utredare och handläggare är vanliga ingångsjobb. Arbetsförmedlingen bedömer i sin yrkesprognos Hitta yrken, från 2022, att det kommer vara konkurrens om jobben som utredare och kvalificerade handläggare fram till 2026, vilket innebär små till medelstora möjligheter till arbete inom dessa yrken.

Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka, med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhälls­vetenskapligt analys- och utrednings­arbete hos både offentliga och privata arbetsgivare. Det är även sannolikt att efterfrågan på samhällsvetare med it-kompetens kommer att öka, då samhällsvetare har kunskap om samhälls- och organisations­struktur, vilket gör att de passar bra i roller där verksamhet och digitalisering kopplas samman.

Regionala prognoser och skillnader

Samhällsvetare finns inom alla sektorer och branscher på arbets­marknaden och efterfrågan varierar för olika områden. På utbildnings­orter och i storstäderna finns många arbetssökande samhällsvetare, men också fler typer av jobb i olika branscher. Det är i storstäderna och i regionala centralorter som det finns flest lediga jobb att söka för samhällsvetare.

Påverkan av AI

Digitaliseringen effektiviserar och rationaliserar bort en del av samhälls­vetarens arbetsuppgifter. Samtidigt kommer det behövas personer som kompletterar sådant som datorer inte klarar av, till exempel intuitiv förmåga, emotionell intelligens och etiskt förhållningssätt. Här kan samhälls­vetare bidra och fylla nya roller på arbetsmarknaden, liksom att vara bryggan som förklarar hur digitaliseringen kommer att påverka samhället eller verksamheten den verkar i. Då kan samhällsvetarens stora samhälls­engagemang, empatiska förmåga och förståelse för komplexa samhälls­frågor bli användbara.

Ungefär var tionde samhällsvetare menar att deras arbete påverkas i stor utsträckning av AI, var fjärde anser att det påverkas till viss del, fyra av tio till liten del och ytterligare var femte inte alls, visar Akavias undersökning om AI. 67 procent av samhällsvetarna tror att de egna arbets­uppgifterna kommer att påverkas av AI de närmaste tre åren. Enligt samma undersökning tror hälften av samhällsvetarna att AI kommer ha en positiv påverkan på arbetslivet, och drygt var tionde är negativa till AI:s påverkan. Den stora majoriteten, nio av tio, är inte orolig för att bli av med arbetet som en konsekvens av AI. Akademikerförbundet SSR:s AI-undersökning visar på liknande resultat, och en av fyra anger att de redan använder AI i sitt arbete.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Yrkesverksamma samhällsvetare påverkas av omvärlden på flera sätt, beroende på vilken sektor och roll de är verksamma i. Deras roll kan stärkas i kriser, men samtidigt hotas av budget­nedskärningar och politiska omprioriteringar.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Arbetsmarknaden är god för nyexaminerade agronomer och lantmästare. 84 procent av de som läst agronomprogrammet får jobb inom ett år. Vi ser framför allt en minskad konkurrens om jobben på grund av pensions­avgångar, sjunkande andel nyexaminerade, och att efterfrågan på kvalificerad kompetens kommer att öka på grund av den digitala och gröna omställningen av livsmedelsproduktionen. Särskilt efterfrågade är lantbruksutbildade med teknisk och analytisk kompetens med erfarenhet av rådgivning. Sveriges livsmedelsstrategi har ännu inte lett till ökad efterfrågan på lantbrukskompetens. Ett inhemskt lantbruk och en inhemsk livsmedels­produktion är en viktig del av vår krisberedskap.

Regionala skillnader

Sveriges lantbruk och livsmedelsproduktion är utspridda över hela landet, med en koncentration i de södra delarna. Det finns flest verksamma agronomer och lantmästare i södra Sverige samt i Stockholms­regionen. Men det finns även jobb i kommuner, i regioner, på länsstyrelser och på lantbruksskolor utspridda över hela Sverige. 

Påverkan av AI

AI används i allt större utsträckning för att optimera livsmedelsproduktionen. Teknisk kompetens har blivit allt viktigare. En problematik är att agronomer och lantmästare historiskt haft ett lågt intresse av att läsa tekniska kurser.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Osäkerheten beror främst på politiska satsningar på Sveriges livsmedelsproduktion och hur utvecklingen av antalet examinerade utvecklas.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Under de närmaste fem åren förväntas det vara fortsatt liten konkurrens om jobben för nyexaminerade apotekare. Detta kan dock variera mellan olika branscher. Det är i allmänhet lättast för en nyexaminerad apotekare att få jobb på apotek. Möjligheterna för apotekare att få arbete inom läkemedels­industrin finns kvar. Framöver påverkas dessa möjligheter av företagens livskraft, något som i sin tur påverkas av politiska beslut och tillgänglig finansiering. Små företag kan ha sämre möjligheter än stora när det gäller att anställa nyutbildade. Även antalet äldre personer ökar och äldre använder ofta många olika läkemedel.  

Regionala skillnader

Arbetsmarknadsläget kan variera beroende på bransch och i olika delar av landet. I allmänhet är det enklast för nyexaminerade apotekare att få arbete på apotek som finns i hela landet.  Allra flest arbetstillfällen finns dock i Stockholm, Göteborg och Malmö där även de flesta läkemedelsföretag och myndigheter finns. 

Påverkan av AI

Vi bedömer att AI ännu inte kommer att påverka arbetsmarknaden för apotekare på något negativt sätt under de närmaste åren, men detta beror på hur snabbt utvecklingen går.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Osäkerheten beror dels på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet, dels på hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver. Politiska beslut kan också påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning. 

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens om jobben för erfarna arbetsmiljöingenjörer. För nyexaminerade tros efterfrågan öka, dels på grund av den ökade ohälsan i arbetslivet vilken driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens, dels på grund av få nyexaminerade tillsammans med stora pensionsavgångar inom företagshälsovården. På Arbetsmiljöverket är det troligt att antalet personer i kärnverksamheten kommer att fortsätta vara oförändrad.

Regionala skillnader

Arbetsmarknaden för arbetsmiljöingenjörer är fördelad över hela landet eftersom de kan arbeta både i offentlig sektor på kommuner, regioner och myndigheter som arbetsmiljöverket, och i den privata sektorn inom företags­hälsovården. Det är troligt att det finns fler jobbmöjligheter inom företags­hälsovården i storstadsområdena där de flesta företag är verksamma. 

Påverkan av AI

Den mest uppenbara effekten av AI för arbetsmiljöingenjörer är att det kommer att bli viktigare med kompetens kring hur AI påverkar arbetsmiljön och arbetstagares hälsa.

Prognosens osäkerhet 

Prognosen osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna arbetsterapeuter. Efterfrågan på arbetsterapeuter förväntas öka snabbare än antalet studenter som examineras från utbildningen. Bedömningen av Sveriges Arbetsterapeuter är att antalet examinerade arbetsterapeuter behöver öka till 600 per år, en ökning med cirka 50 procent. Detta beror bland annat på den åldrande befolkning, satsningar på rehabilitering samt större efterfrågan på arbetsterapeuters kompetens inom nya områden.

Regionala skillnader

Efterfrågan på arbetsterapeuter är hög på de flesta håll i landet. Vissa regionala skillnader finns dock. Framför allt är utbudet av yrkesverksamma arbetsterapeuter högre på orter där arbetsterapeututbildningen ges vilket, undantaget de största städerna, återspeglas i en ökad konkurrens om jobben.

Påverkan av AI

Idag finns inga tecken på att AI skulle påverka efterfrågan på arbetsterapeuter negativt. På samma sätt som med annan teknik kommer arbetsterapeuter behöva ha kompetens inom AI när personerna de möter börjar använda den nya tekniken, för att fullt ut kunna stötta dem i deras vardagliga aktiviteter.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: stor konkurrens

Prognosen för nyexaminerade 2030 är att det råder stor konkurrens mellan tillgång och efterfrågan på jobb. Pensionsavgångarna väntas inte bli stora under prognosperioden, eftersom det är små årskullar som närmar sig pension under de kommande åren. Det är också många arkitekter som väljer att jobba vidare efter pensionsåldern. Sammantaget förväntas fler examineras än gå i pension, vilket innebär att antalet yrkesverksamma arkitekter fortsätter öka. SCB bedömer i sin prognos Trender och Prognoser 2023 en fortsatt risk för överskott av nyexaminerade arkitekter 2040, eftersom tillgången beräknas öka kraftigt och betydligt mer än efterfrågan under prognosperioden.

Arbetsmarknaden för arkitekter präglas av stora skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. Samhällsbyggnads­sektorn är konjunktur- och politikberoende. Men samtidigt har arkitekternas arbetsmarknad vuxit stadigt under de senaste 25 åren, dels till följd av bostads- och lokalbrist, dels eftersom arkitekters kompetens har efterfrågats på fler områden än tidigare.

Regionala prognoser

De allra flesta arkitekter arbetar inom privat sektor som konsulter (som anställda eller i eget företag) men arkitekter finns också anställda i olika roller i kommuner i hela landet. Några få arbetar också statligt. Ungefär åtta av tio arkitekter arbetar i de tre storstadsregionerna och ungefär hälften av alla arkitekter arbetar i Stockholm.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som arkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta i designprocessen, gestaltnings­besluten och skapa möjligheter för arkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar och beslut i tidiga skeden. En arkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men i takt med att AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras. Arkitekter med kunskaper inom digitalisering och programmering har redan idag en stor konkurrensfördel på arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är omvärldskonjunkturen, inflationen, ränteläget och den ekonomiska politiken. Det offentligas förmåga att fortsätta investera i anläggningar och offentlig service har stor betydelse.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Vår bedömning är att arbetsmarknadsläget inte kommer att förändras under de kommande fem åren. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även år 2029, och efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till denna ökning är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen. Vi ser också att attityderna till hörselnedsättningar börjar förändras så att även yngre söker vård i högre utsträckning. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler rehabiliteras och att människor ställer högre krav på hörselvården. I regioner där vårdval införs ökar efterfrågan på audionomer, och även närliggande regioner påverkas av detta.

Regionala prognoser och skillnader

Arbetsmarknaden skiljer sig åt i olika delar av landet, och därför är det bra att vara beredd på att flytta dit jobben finns. De privata aktörerna på arbetsmarknaden finns framför allt i större regioner, på grund av politiska beslut om att införa vårdval.

Audionomers kompetens efterfrågas i viss mån av myndigheter och företag som på olika sätt verkar inom hörselvård eller med personer med hörselnedsättning. Audionomer finns också inom forskning och undervisning på universitet och högskolor.

Påverkan av AI

AI har ännu inte implementerats inom audiologi men det är något som utforskas. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Det är stor brist på barnmorskor idag, delvis beroende på pensionsavgångar. Arbetsmarknaden kännetecknas av liten konkurrens om jobben. Dock kan det finnas regionala skillnader när det kommer till valmöjligheter inom barnmorskeyrket. Som helhet är det fortfarande en god arbetsmarknad för barnmorskor. 

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt liten konkurrens om jobben, eftersom utvecklingen går mot ett ännu större behov av barnmorskor.

Regionala prognoser och skillnader

Det finns begränsad kunskap och statistik kring regionala skillnader inom barnmorskeyrket, men det är tydligt att sådana skillnader existerar. I vissa regioner kan det vara svårare att få jobb inom specifika delar av yrket, beroende på faktorer som vårdbehov, resurstillgång och arbets­marknadens struktur.

Påverkan av AI

Användningen av AI inom barnmorskeyrket har ännu inte påbörjats, och bedömningen är att AI:s påverkan på yrket kommer att vara begränsad. Däremot finns möjligheten att AI kan användas för att effektivisera och förenkla vissa arbetsuppgifter i framtiden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: osäker

Prognos för nyexaminerade till år 2030: osäker

För gruppen beteendevetare har det varit för osäkert och svårt att ställa en prognos som ger en tydlig bild av hur stor eller liten efterfrågan det är på beteendevetare på arbetsmarknaden. Beroende på arbetsområde och erfarenhet kan det råda stor konkurrens om jobben eller så kan arbetsmarknaden vara mer i balans. Ytterligare en osäkerhet är vad som händer med pensionsavgångarna.

Du kan läsa mer om yrket och dess arbetsmarknad i den fullständig texten som du hittar i årets rapport.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Eftersom arbetslösheten bland bibliotekarier är låg får många studenter jobb direkt i anslutning till examen. Många jobbar också extra på bibliotek redan under studietiden. De allra flesta bibliotekarier har en tillsvidare­anställning, men för den som nyligen avslutat sin utbildning kan den första anställningen vara ett vikariat eller annan visstidsanställning.

Fackförbundet DIK bedömer att det kommer finnas stora möjligheter att få jobb som bibliotekarie under de kommande åren. En femtedel av bibliotekarierna är över 60 år, och även om många väljer att fortsätta arbeta efter pensionsåldern kommer det inte täcka upp för pensions­avgångarna. Erfarna bibliotekarier och bibliotekarier med specialist­kunskap är särskilt eftertraktade. Det finns också en växande efterfrågan på skolbibliotekarier till följd av en nationell satsning på att bemanna alla skolbibliotek, som inleds under 2025.

Regionala prognoser och skillnader

Vid utbildningsorterna är det vanligtvis hårdare konkurrens om jobben än i övriga delar av landet. En särskilt efterfrågad grupp är bibliotekarier med kompetens att arbeta på skolbibliotek, eftersom många skolbibliotek saknar bemanning. Bibliotekariers kompetens efterfrågas också på andra arbetsplatser än bibliotek.

Påverkan av AI

Behovet av bibliotekariers specifika kunskaper inom informations­hantering, digital kompetens och källkritik kommer sannolikt öka till följd av det ökande användandet av AI och riskerna för en ökad mängd desinformation. Bibliotekarierna kan också dra nytta av AI-verktyg i sitt arbete, till exempel för informationssökning, katalogisering och textanalys.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det kan finnas skillnader i efterfrågan i olika delar av landet, men mot bakgrund av den låga arbetslösheten, kommande pensionsavgångar och bristen på både skolbibliotekarier och annan specialistkompetens finns det inga tecken på att efterfrågan på bibliotekarier kommer att minska.

En faktor som kan ändra prognosen på längre sikt är om antalet utbildningsplatser utökas, vilket det finns stort behov av. Effekterna av detta kommer dock inte att synas inom de kommande fem åren.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Satsningar inom life science och miljöområdet skapar goda förutsättningar för biologer att etablera sig på arbetsmarknaden. Den digitala och gröna omställningen ökar även efterfrågan på analytisk och strategisk kompetens. På fem års sikt är prognosen balans mellan utbud och efterfrågan på jobb. Ökningen av antalet biologer har avtagit och vi ser en ökad efterfrågan på biologer inom såväl life science som miljö. Båda branscherna är under stark tillväxt. Biologer med branschkunskap, affärs­förståelse och kunskap om marknadsföring, matematik och teknik efterfrågas i allt större utsträckning. Alltmer av den tekniska utvecklingen bygger också på biologisk kunskap.

Eftersom biologiutbildningen är bred så kan det vara klokt att vidta åtgärder för att underlätta steget in på arbetsmarknaden genom att nischa sig mot ett område, bygga ett professionellt nätverk och skaffa relevant arbetslivserfarenhet redan under studietiden. Att bredda sin kunskap med exempelvis ekonomi, marknadsföring och regelverk är ett annat sätt att få sitt cv att sticka ut.

Regionala prognoser och skillnader

För biologer som vill arbeta inom miljöområdet finns det möjligheter att jobba i hela landet, både i kommun och i den privata sektorn. Biologer inom hälso- och sjukvården kan arbeta i regioner i hela landet. Däremot, för biologer som vill arbeta inom life science-branschen, är den som starkast i södra Sverige, Västra Götaland, och Stockholms- och Uppsalaregionen.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom AI skapar nya möjligheter för biologer att mäta naturvärden, ta fram nya läkemedel eller bättre förstå cellers funktion genom att analysera stora databaser. Sannolikt kommer möjligheterna leda till många nya arbetsmöjligheter. Förutsättningen är emellertid att biologer vill och har möjlighet att tillskansa sig AI-kompetens för att kunna använda verktygen på ett professionellt sätt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Osäkerheten är stor eftersom biologer arbetar inom ett stort antal branscher och kan specialisera sig inom många områden, samtidigt som det finns en betydande konkurrens från andra utbildningar inom exempelvis biomedicin, bioteknik, natur och miljö.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

På fem års sikt bedöms det vara liten konkurrens för biomedicinare. Enligt Arbetsförmedlingens yrkesbarometer (2024) är det brist på biomedicinare, och det är svårt för arbetsgivare att rekrytera. På fem års sikt förväntas efterfrågan vara oförändrad. Det innebär att arbetsmarknadsutsikterna är goda för nyexaminerade biomedicinare.

Life science är en bransch som växer snabbt i Sverige och bedriver affärer på global nivå. Det är stor efterfrågan på kompetens och det finns goda möjligheter att få jobb. Samtidigt efterfrågar branschen hög utbildnings­nivå, där nästan hälften av alla som arbetar inom life science har en forskarutbildning.

Regionala prognoser och skillnader

Life science-branschen är som starkast i södra Sverige, Västra Götaland, och Stockholms- och Uppsalaregionen. För de som vill arbeta inom hälso- och sjukvården finns det arbetstillfällen över hela landet.

Påverkan av AI

De potentiella vinsterna av att i större utsträckning använda hälsodata för diagnostik, prevention, behandling och forskning är enorma. För biomedicinare medför de nya AI-verktygen många nya spännande möjligheter. Inom hälso- och sjukvården är emellertid etiska avvägningar kring integritet brännande, och just nu vet vi inte så mycket om hur en framtida lagstiftning kommer att se ut.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Osäkerheten beror framför allt på att många andra utbildningar kan konkurrera om jobben.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Bristen på biomedicinska analytiker kommer att bestå eller kanske till och med tillta på fem års sikt, enligt Arbetsförmedlingens yrkesbarometer (2024). Tillgången på kompetensen minskar samtidigt som efterfrågan ökar. Anledningen till bristen är pensionsavgångar, för få examinerade och alltför många som lämnar yrket. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker.

Regionala prognoser och skillnader

Arbetsförmedlingens yrkesbarometer (2024) visar att det är brist på biomedicinska analytiker i alla Sveriges län. Det indikerar att arbetsmarknads­utsikterna är goda för nyexaminerade i hela Sverige.

Påverkan av AI

När det gäller biomedicinska analytiker har bland annat Stiftelsen för strategisk forskning framfört att de kommer att ersättas av AI. Professionsföreträdare delar inte alls den uppfattningen och det gör inte heller Naturvetarna. Många analyser har automatiserats, men samtidigt är det långt ifrån alla analyser som kan automatiseras. Biomedicinska analytiker vittnar också om att kraven på diagnostiken i stället ökat, och att arbetet i själva verket blivit svårare. I automatiseringen fångas avvikande prover upp och utredningen kring vad avvikelsen beror på tar mycket tid, men gör samtidigt att fler sjukdomar kan fångas upp i ett tidigt stadium. Vi ser också redan nu en utveckling där allt fler biomedicinska analytiker vidareutbildar sig inom programmering för att bli skickliga användare av de nya verktygen. Kvalitetssäkring och validering kommer att fortsätta vara viktiga arbetsuppgifter. Det är också viktigt att komma ihåg att små regioner har små ekonomiska möjligheter att hänga med i den pågående automatiseringen.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade civilekonomer och ekonomer fortsatt är i balans. 

Det har under flera år varit särskilt stor efterfrågan på revisorer och redovisningsekonomer, controllers, inköpare och upphandlare och organisationsutvecklare. Efterfrågan kommer att vara stor också på fem års sikt. För ekonomer inom nationalekonomi kommer arbets­marknaden i stort sett att vara i balans på fem års sikt, medan det beräknas vara större konkurrens för ekonomer inom finansiering och marknadsföring.

Däremot påverkar den generella förändringen av arbetsmarknaden också ekonomer. Uppdragen och arbetsuppgifterna blir mer komplexa och det krävs både bredd- och spetskompetens. Rollerna är inte lika tydliga som förr och de går in i varandra. Digitaliseringen och automatiseringen påverkar arbetsmarknaden och kommer att göra det i allt högre grad i framtiden.  

Regionala prognoser och skillnader

I storstadsregionerna arbetar de flesta ekonomer inom den privata sektorn, medan en större andel ekonomer i övriga regioner arbetar inom den offentliga sektorn. Omkring 40 procent av landets ekonomer arbetar i Stockholms­regionen. Det är också där andelen ekonomer som är chefer är störst, och andelen ekonomer som har de högsta lönerna. Behovet av civilekonomer och ekonomer är stort i hela landet.

Påverkan av AI

På arbetsmarknaden används ny teknik som möjliggörs av AI inom många olika områden. Utvecklingen inom automation och digitalisering är snabb och ekonomer behöver därför både digital och teknisk kompetens, och vara inställda på ett kontinuerligt lärande.  

Nya verktyg och AI används redan och kommer att spela en större roll på arbetsmarknaden i framtiden. Det innebär inte att alla jobb försvinner, det tillkommer nya. Flera områden påverkas redan av den nya tekniken, som marknadsföring, försäljning, finansiell rådgivning och analys. Redovisning är ett annat område där processer i arbetet automatiseras och digitaliseras.  

Pronosens osäkerhet

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Prognoser över arbetsmarknadsläget tas fram av Arbetsförmedlingen på kort och medellång sikt, av Statistiska centralbyrån (SCB) på längre sikt. Till underlag för prognoserna ligger uppgifter från privata och offentliga arbetsgivare. SCB:s bedömningar avser rekryteringsläget för olika utbildningar, medan Arbetsförmedlingens prognoser avser yrken. Skillnaden är inte oväsentlig: dels arbetar inte alla civil- och högskole­ingenjörer i ingenjörsyrken, dels är inte alla som arbetar i ingenjörs­yrken civil- eller högskoleingenjörer. Arbetsförmedlingen (AF) bedömer att utsikterna att hitta ett arbete inom större ingenjörsyrken och kvalificerade it-yrken för närvarande är stora eller medelstora, och att de på fem års sikt kommer vara oförändrade eller öka.

Regionala prognoser och skillnader

Sedan pandemins början har ingenjörernas distansarbete ökat kraftigt. Omkring 70 procent av ingenjörerna arbetar regelbundet på distans åtminstone någon dag i veckan. Det har inneburit att ingenjörernas arbetsmarknads­regioner har utvidgats. Det genomsnittliga avståndet mellan hem och arbetsplats har ökat med mer än en mil på några år. Det gör att de regionala prognoserna blir något mindre relevanta. Det finns ett antal ingenjörer som bor i ena änden av landet men har sin arbetsplats i den andra.

Samtidigt kan vi ändå konstatera att tillväxten av ingenjörsjobb i norra Sverige inte ser ut att bli lika stark som många förväntade sig tidigare. I södra Sverige ser vi däremot en fortsatt väldigt stark efterfrågan. Möjligheten till distansarbete har gjort att arbetsmarknaden i området runt Köpenhamn öppnat upp sig för framför allt skånska ingenjörer.

Påverkan av AI

Ingenjörer är med och såväl utvecklar AI-lösningar, tillverkar fordon och produkter som innehåller AI och använder sig av AI för att lösa problem. Det är därmed en yrkesgrupp som står mitt i AI-utvecklingen.

AI öppnar upp nya möjligheter för ingenjörer både inom industrin och tjänstesektorn. Att med hjälp av AI kunna förutsäga exempelvis underhålls­behov och logistikflöden gör det möjligt att optimera tillverkning och drift. Inom programmering går utvecklingen snabbt och gör det möjligt för ingenjörer att ägna tid åt mer avancerade arbetsuppgifter. Nya yrken som prompt engineer och maskininlärnings­ingenjör har redan tillkommit, medan gamla yrkesroller omformas.  

Framtidens utmaning handlar mindre om att lösa problem och mer om att förstå vilka problem som behöver lösas. Det finns ett behov av ingenjörer som kombinerar AI-kunskaper med gedigna kunskaper inom en viss domän eller bransch. AI-utvecklingen ökar också efterfrågan på ingenjörer med kunskap inom energiproduktion och telekom, eftersom dessa är nödvändiga för ett breddinförande av AI-lösningar. Ingenjörer bidrar också med sin kunskap till att införandet av AI-lösningar sker på ett etiskt hållbart sätt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

För ingenjörer är konjunkturen det som typiskt sett tydligast påverkar osäkerheten i alla prognoser. Den har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna ett relevant arbete.

En annan osäkerhetsfaktor följer av att civilingenjörs­utbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Till osäkerheten – i både positiv och negativ riktning – bidrar att civilingenjörer både kan och väljer att arbeta även i yrken som inte är utpräglade ingenjörsyrken.  

Ytterligare en faktor i osäkerheten är konkurrens från högskole-, yrkeshögskole- och gymnasieingenjörer.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

För att kunna få tjänst som diakon krävs en yrkesutbildning samt en godkänd diakonexamen och att bli vigd till diakon inom Svenska kyrkan. Den som har blivit vigd kan räkna med att få ett arbete relativt omgående.

Prognosen fem år framåt är att det kommer vara fortsatt liten konkurrens om jobben. Idag utbildas för få diakoner för att motsvara den stora efterfrågan. Arbetslösheten bland diakoner är mycket låg. Efterfrågan på erfarna diakoner är också mycket hög.

Regionala prognoser och skillnader

De allra flesta diakoner arbetar idag inom Svenska kyrkan. Några har vidareutbildat sig och arbetar mer terapeutiskt, medan andra gör en administrativ karriär på nationell nivå eller går vidare och disputerar inom ett valt område med anknytning till diakoni. Bristen på diakoner förväntas även framöver vara störst utanför storstäderna.

Påverkan av AI

AI kommer sannolikt i framtiden att påverka diakonyrket på flera sätt, men inte genom att ersätta själavård och den mänskliga kontakten. I stället kan AI fungera som ett stöd i administrativa uppgifter, kommunikation och viss vägledning. Att använda AI kräver en noggrann hantering av etik och sekretess.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).  

Arbetsmarknaden för nyexaminerade dietister idag: balans

Prognos för nyexaminerade dietister till år 2030: liten konkurrens

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens för dietister. I dagsläget råder det brist på antagna studenter inom nutrition. De kommande åren kommer färre nutritionister att examineras, men antalet jobb kommer vara detsamma eller öka. Därmed bedöms jobb­chanserna att öka framöver.

Antalet sysselsatta dietister har ökat, framför allt i privat sektor. Vi kan förvänta oss ett ökat fokus på förebyggande arbete inom hälsoområdet och en större medvetenhet om sambandet mellan kost och hälsa. Under de senaste åren har vi sett en större efterfrågan på dietister från primärvården. Ett ökande antal dietister och nutritionister driver också egna företag. Intresset för att utbilda sig till dietist är stort, men antalet utbildningsplatser är begränsat. På nutritionsprogrammet är det lägre söktryck och lätt att komma in på utbildningen.

Regionala prognoser och skillnader

Det finns goda arbetsmarknadsutsikter i hela landet för de som vill jobba inom kommun och region. I den privata sektorn är det vanligt att arbeta inom life science eller livsmedelsbranschen. Life science-branschen är som starkast i södra Sverige, Västra Götaland, och Stockholms- och Uppsalaregionen, medan livsmedelsbranschen är störst i södra Sverige.

Påverkan av AI

Möjligheterna att förbättra sin hälsa genom att på olika sätt följa sitt kostintag och effekterna av det, är stora. För dietister och nutritionister kommer troligen nya AI-verktyg förändra arbetet. I de bästa av världar kan det leda till att fler kan få stöd och hjälp att i ett tidigt stadium förändra sitt kostintag för att undvika sjukdom. Inom hälso- och sjukvården är emellertid etiska avvägningar kring integritet brännande, och just nu vet vi inte så mycket om hur en framtida lagstiftning kommer att se ut.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). En viss osäkerhet finns kring hur regioner och kommuner kommer att hantera sina svårigheter att få budgeten att gå ihop.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Prognosen på fem års sikt är fortsatt brist, eftersom efterfrågan ökar snabbare än antalet utbildningsplatser. Jordbruksverket och branschen har vid flera tillfällen understrukit att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. Arbetsförmedlingens yrkesbarometer (2024) bedömer att det råder kompetensbrist och på fem års sikt förväntas efterfrågan på djursjukskötare vara oförändrad. Antalet platser på utbildningen behöver utökas för att inte bristen ska bestå på längre sikt.

Regionala prognoser och skillnader

Djursjukskötare arbetar på djurkliniker, djursjukhus och distriktsveterinär­stationer och inom läkemedels-, foder- och försäkrings­branscherna. Djursjukskötare finns över hela landet.

Påverkan av AI

Djursjukskötare är ett omvårdnadsyrke som sannolikt kommer att påverkas i liten utsträckning av utvecklingen inom AI.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Säkerheten i prognosen påverkas av att det är oklart hur fördelningen av arbetsuppgifter och regleringen av djur­sjukvården kommer att se ut framöver.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: stor konkurrens

Arbetsmarknaden för fastighetsmäklare är konjunkturkänslig. Efterfrågan på fastigheter är tydligt kopplat till utbudet och efterfrågan på bostäder och det allmänna ränteläget. Under den senaste tioårsperioden har antalet registrerade fastighetsmäklare med ungefär 10 procent. Högre räntor har på senare tid resulterat i att transaktionsvolymen på fastighetsmarknaden minskat. Sammantaget har detta lett till att arbetsmarknadsläget för fastighetsmäklare försämrats. 

Idag bedöms konkurrensen om jobben vara hög och på fem års sikt förväntas konkurrensen om jobben kvarstå. Den framtida utvecklingen på fastighetsmarknaden och det allmänna ekonomiska läget bidrar till osäkerhet om hur arbetsmarknaden för fastighetsmäklare kommer att utvecklas. 

Påverkan av AI

Redan idag nyttjas AI för att exempelvis skriva objektsbeskrivningar utifrån bilder och som stöd i värdering. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

På fem års sikt är prognosen brist. Den tekniska utvecklingen styr kompetens­behovet, och digitaliseringen har ökat behovet på fysik­kompetens. De få fysiker som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten. De flesta fysiker på arbetsmarknaden är mycket högutbildade och de flesta slutför en forskarutbildning innan de börjar arbeta i näringslivet.  

Nyexaminerade fysiker upplever alltför ofta att de inte är förberedda för ett arbetsliv utanför akademin. Det är därför viktigt att fundera över hur du vill använda din fysikkompetens och vad du är intresserad av att jobba med.

Även för sjukhusfysiker är prognosen på fem års sikt brist. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar något, och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Det finns exempelvis en efterfrågan från producenter av medicinsk-teknisk utrustning och från Strålsäkerhets­myndigheten.

Regionala prognoser och skillnader

Fysiker efterfrågas i flera olika branscher, och sjukhusfysiker arbetar inom regionen. Efterfrågan på kompetensen finns alltså utspridd i hela landet.

Påverkan av AI

Fysiker har en utomordentlig, gedigen grund för att utveckla och använda AI. När AI börjar implementeras i arbetslivet på bred front kommer sannolikt efterfrågan på fysiker öka. De kommer att behövas som konsulter och rådgivare. AI kommer sannolikt också bidra till ett kunskaps­språng inom forskningen. Inom hälso- och sjukvården är potentialen att använda AI för exempelvis bildanalys stor. Samtidigt är etiska avvägningar kring integritet brännande, och just nu vet vi inte så mycket om hur en framtida lagstiftning kommer att se ut.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade fysiker, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Osäkerheten har främst att göra med att fysiker finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden.

När det gäller sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Det är ett legitimerat yrke och efterfrågan påverkas inte nämnvärt av konjunktur­svängningar.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Det är idag fortsatt brist på fysioterapeuter, och svårt att rekrytera i hela landet, samtidigt som efterfrågan förväntas öka. Andelen äldre i befolkningen har redan ökat och kommer att fortsätta öka. År 2015–2035 kommer antalet personer över 80 år att öka med 76 procent jämfört med den senaste 20-årsperioden. Det leder till ett ökat behov av rehabilitering, men även av hälsofrämjande och förebyggande insatser för äldre. 

Fysioterapeuters kompetens förväntas bli alltmer efterfrågad inom andra områden, till exempel inom elevhälsan i skolan, försäkrings­branschen, vid rehabiliterings­insatser hos arbetsgivare, i uppdrag mot arbets­förmedlingarna och inom hälsobranschen när det gäller hälsofrämjande arbete och livsstilsfrågor.

Regionala prognoser och skillnader

Arbetsförmedlingens bedömning och aktuella yrkesbarometer (september 2024) för fysioterapeuter på fem års sikt (2025–2029), är att möjligheterna till arbete är och kommer att vara fortsatt mycket stora över hela landet. Därtill uppger 16 av 21 län att efterfrågan kommer att öka ytterligare. Resterande fem regioner uppger att möjligheten till arbete som fysioterapeut kommer att vara fortsatt stora fram till 2029.

Påverkan av AI

Hälso- och sjukvården genomgår en genomgripande digitalisering. Det innefattar bland annat nya sätt att komma i kontakt med vården och nya sätt att genomföra olika former av behandling digitalt. Det innefattar också ny digital infrastruktur som möjliggör mer effektiva arbetssätt, och möjlighet att samla data som grund, bland annat till vidare fysioterapeutisk forskning. På lite sikt kan AI ha potential att underlätta och förbättra det kliniska arbetet för fysioterapeuter, till exempel via triagering av patienter och som kliniska beslutstöd.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Politiska beslut gällande hälso- och sjukvårdens utformning, är det som eventuellt ytterligare kan påverka arbetsmarknaden för fysioterapeuter. På sikt kommer efterfrågan på fysioterapeuter att öka snabbare än vad utbildnings­orterna kan utbilda.

Arbetsmarknaden för församlingspedagoger idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Prognosen för nyutexaminerade församlingspedagoger ser mycket positiv ut på fem års sikt. Det kommer enligt prognosen finnas goda möjligheter till sysselsättning inom Svenska kyrkan. Prognosen fem år framåt är att det kommer vara fortsatt liten konkurrens om jobben.

Påverkan av AI

AI kommer sannolikt i framtiden att påverka yrket på flera sätt, men inte genom att ersätta den mänskliga kontakten. I stället kan AI fungera som ett stöd i administrativa uppgifter, kommunikation och viss vägledning. Att använda AI kräver en noggrann hantering av etik och sekretess.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyutexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Även om antalet barn väntas minska under de närmaste åren, råder det fortsatt stor brist på förskollärare. Skolverket bedömer i Lärarprognos 2024, att rekryteringsbehovet av förskollärare till förskolan bedöms uppgå till cirka 40 000 heltidstjänster fram till år 2038. Men behovet kan vara större beroende på hur stor andel förskollärare det ska finnas på varje förskola.

Rekryteringsbehovet till förskolan beror, liksom för övriga skolformer, till stor del på kommande pensionsavgångar, eftersom en av tre förskollärare idag är 50 år eller äldre. I lärarprognosen framkommer också att förskollärare i något högre utsträckning än tidigare lämnar förskolan för arbete i andra skolformer eller utanför skolan. Eftersom antalet som tar förskollärarexamen under prognosperioden inte väntas täcka behoven, finns risk för en fortsatt bristsituation i framtiden. Det ger liten konkurrens om jobben även på längre sikt. 

Regionala prognoser och skillnader

Förskollärare behövs över hela landet, även om vissa regionala skillnader kan förekomma. Kännetecknande för län med stora rekryteringsbehov är en relativt liten minskning av antalet barn och unga samt stora pensions­avgångar.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på läraryrket och de arbetsmetoder som används i skolan. Användning av digital teknik kan i bästa fall bidra till att effektivisera administration, och till nya arbetssätt som ger lärare större utrymme att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, även om det enligt Skolverket idag saknas längre studier om hur AI påverkar undervisning och annat arbete i skolan. Samtidigt innebär digitalisering och AI ibland utmaningar för lärare redan idag, när det gäller att hantera exempelvis fusk. Digitalisering och AI är inte alltid är inkluderat i skolornas arbetsmiljöarbete, och det finns behov av kompetensutveckling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Den osäkerhet som finns är kring hur kvarvaron i yrket samt antalet nybörjare på utbildningarna utvecklar sig.  

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Den gröna omställningen har lett till att gruvnäringen har fått ett uppsving och det sker satsningar på infrastruktur och förebyggande arbete för att hantera klimatförändringarna, och där är kompetens inom geovetenskap efterfrågad. Geovetare har även en viktig roll för vår krisberedskap. AI ökar möjligheten att modellera och visualisera geologiska förlopp. Vi bedömer därför att efterfrågan på geovetenskaplig kompetens kommer att öka och att det kommer att vara liten konkurrens om jobben om fem år.

Regionala prognoser och skillnader

Geovetare och naturgeografer har goda arbetsmarknadsutsikter i hela landet. Gruvnäringen är stark i norra Sverige, medan bygg- och anläggnings­branschen, teknikkonsultbolag och myndigheter finns i hela landet. 

Påverkan av AI

För geovetare innebär utvecklingen inom AI helt nya möjligheter att kartlägga, visualisera och följa användningen av naturresurser. Användandet av geografiska informationssystem är inget nytt. Det vi ser nu är att det är allt viktigare för geovetare att ha den tekniska kompetens som krävs för att kunna använda verktygen på ett professionellt sätt. Att det nu erbjuds kurser inom maskininlärning för geovetare, bekräftar den bilden. Maskininlärning används för att utveckla bättre modeller och för att bestämma vilka variabler som är viktiga.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). 

Osäkerheten har att göra med att efterfrågan delvis kan mötas upp av andra yrkesgrupper, samt att politiska prioriteringar kan komma att påverka utfallet.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Under kommande år väntas antalet barn i åldrarna 6–12 år minska, vilket även påverkar antalet inskrivna elever i fritidshem. Behovet av lärare och övrig pedagogisk personal i fritidshem följer utvecklingen av antalet elever, och beräknas därmed också minska. Enligt Skolverkets Lärarprognos 2024 beräknas rekryteringsbehovet av lärare till fritidshemmen uppgå till 3 800 heltidstjänster fram till 2038. En stor del av rekryterings­behovet beror på kommande pensionsavgångar, eftersom fyra av tio lärare i fritidshem idag är 50 år eller äldre. Sammantaget tyder det på att det kommer vara ett balanserat läge för lärare i fritidshem på fem års sikt. För att öka behörighetsläget och personaltätheten ytterligare bland lärare i fritidshem, är dock behovet av utbildade större.

Regionala prognoser och skillnader

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på läraryrket och på de arbetsmetoder som används i skolan. Användning av digital teknik kan i bästa fall bidra till att effektivisera administration och till nya arbetssätt som ger lärare större utrymme att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, även om det enligt Skolverket idag saknas längre studier om hur AI påverkar undervisning och annat arbete i skolan. Samtidigt innebär digitalisering och AI ibland utmaningar för lärare redan idag, när det gäller att hantera exempelvis fusk. Digitalisering och AI är inte alltid är inkluderat i skolornas arbetsmiljöarbete, och det finns behov av kompetensutveckling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).  Prognoserna för lärare i fritidshem är över lag säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att nyexaminerade i denna verksamhet har goda eller balanserade jobbmöjligheter.  

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Behovet av lärare i grundskolan följer utvecklingen av antalet barn. Under närmast kommande år förväntas barnkullarna i dessa stadier minska, vilket leder till ett minskat behov av lärare. Över hälften av lärare i förskoleklass och en av tre lärare i årskurs 1–3, är 50 år eller äldre, och väntas gå i pension inom de kommande åren. I årskurs 4–6 beräknas det fortsatt råda viss brist på lärarutbildade i slutet av 2038, enligt Skolverkets Lärarprognos 2024.

Det tyder sammantaget på att det kommer att vara balanserad konkurrens om jobben för lärare i grundskolans tidigare år, inom en femårsperiod. Det finns dock flera föreslagna reformer som kan påverka behovet av lärare i förskoleklass och årskurs 1–3. Exempelvis har regeringen aviserat att en tioårig grundskola kommer att införas 2028, vilket kan innebära en ökning av lärartätheten i förskoleklass och därmed behovet av fler nyexaminerade.

Regionala prognoser och skillnader

Arbetsmarknaden för lärare ser olika ut beroende på region. Storstads-områden har ofta flera huvudmän och fler skolor, och därför fler arbets­tillfällen. Mindre orter är oftast mer beroende av elevkullarnas storlek. Samtidigt kan det sägas råda en generell lärarbrist i hela landet, vilket gör att skillnaderna minskar mellan olika regioner och orter när det gäller behov.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på läraryrket och på de arbetsmetoder som används i skolan. Användning av digital teknik kan i bästa fall bidra till att effektivisera administration och till nya arbetssätt som ger lärare större utrymme att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, även om det enligt Skolverket idag saknas längre studier om hur AI påverkar undervisning och annat arbete i skolan. Samtidigt innebär digitalisering och AI ibland utmaningar för lärare redan idag, när det gäller att hantera exempelvis fusk. Digitalisering och AI är inte alltid är inkluderat i skolornas arbetsmiljöarbete, och det finns behov av kompetensutveckling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). 

Prognoserna är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara balanserat, eller att det kommer att vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetens­behov på grund av nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnads­effektivitet. Regeringens uppdaterade livsmedels­strategi kan också medföra en ökad efterfrågan på kompetens. På sikt förväntar sig fackförbundet Naturvetarna balans på arbetsmarknaden, för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna.

Regionala prognoser och skillnader

Konkurrensen om jobben är störst i södra Sverige. Så vissa möjligheter finns för den som är villig att lämna utbildningsorten och flytta norrut.

Påverkan av AI

AI används i allt större utsträckning för att optimera livsmedels­produktionen. Inom den professionella odlingen i växthus är den utvecklingen ännu tydligare. Möjligheten att monitorera och automatisera tillskott av gödning och vatten är stor. Teknisk kompetens har blivit allt viktigare för hortonomer och trädgårdsingenjörer. För landskaps­ingenjörer har nya digitala verktyg sedan länge omformat arbetet och erbjudit nya möjligheter att övervaka och planera underhåll av storstädernas parker.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). En faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler om kompetensbehovet, där branschen rapporterar en sak medan arbetslöshets­statistiken ger en annan bild. Att efterfrågan delvis kan mötas av andra yrkesgrupper bidrar också till osäkerheten, liksom att statistiken är osäker på grund av att yrkesgrupperna är små och underlaget litet.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: stor konkurrens

Även på fem års sikt är prognosen fortsatt stor konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna. Idag finns ett trettiotal utbildningar i landet som examinerar hälsovetare, idrottsvetare och folkhälsovetare varje år. Utvecklingen de senaste 10 åren har dock gått i rätt riktning mot något färre utbildningar, men framför allt har flera utbildningar valt att ha olika inriktningar med bättre fokus på olika arbetsområden. Föreningen HälsoAkademikerna har ett aktivt samarbete med utbildningarna, som sannolikt kommer ge effekter på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna har fått mer kännedom om yrket och det har skapat något fler arbetstillfällen, men den stora konkurrensen om jobben kommer sannolikt ändå att bestå i några år till.

Regionala prognoser och skillnader

Arbetsmarknadsläget ser ungefär likadant ut i hela landet, men det finns flest jobbmöjligheter i de större städerna och regionerna.

Antalet arbetstillfällen inom idrotten har ökat de senaste åren, och det tillkommer även allt fler yrken med krav på akademisk utbildning. Företags­hälsovården är en stark arbetsgivare, och vi ser en positiv utveckling av branschen i riktning mot ett hälsofrämjande förhållningssätt. Folkhälsoutbildningarna har en bredd som gör att studenterna har stora möjligheter att finna jobb både inom och utanför det traditionella folkhälso­vetenskapliga området.

Påverkan av AI

Det är inte klarlagt exakt hur AI kommer påverka arbetsmarknaden för hälsovetare, idrottsvetare och folkhälsovetare. Men AI kan sannolikt automatisera vissa arbetsuppgifter och förbättra analyser genom att bearbeta en större mängd data. I takt med att AI blir mer utbrett är det sannolikt att mer specifik kompetens, snarare än generell kompetens, kommer att efterfrågas. AI är redan ett bra hjälpmedel i arbetet för hälso-, idrotts- och folkhälsovetare. AI kan underlätta och förenkla en del av jobbet med att ta fram artiklar, presentationer, material till föreläsningar och utbildningar.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade kvarstår varje år, kommer arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälso-, idrotts- och folkhälsovetare. Osäkerheten är ungefär densamma för de erfarna, men de påverkas i stället mer av konjunkturen i samhället och av det ekonomiska läget i privat och offentlig sektor.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Bedömningen är att läget för nyexaminerade högskole­ingenjörer på fem års sikt fortsatt kommer att innebära liten konkurrens om jobben.

Prognoser över arbetsmarknads­läget tas fram av Arbetsförmedlingen på kort och medellång sikt, och av Statistiska centralbyrån (SCB) på längre sikt. Till underlag för prognoserna ligger uppgifter från privata och offentliga arbetsgivare. SCB:s bedömningar avser rekryterings­läget för olika utbildningar, medan Arbetsförmedlingens prognoser avser yrken. Skillnaden är inte oväsentlig: dels arbetar inte alla civil- och högskole­ingenjörer i ingenjörsyrken, dels är inte alla som arbetar i ingenjörs­yrken civil- eller högskoleingenjörer.

Arbetsförmedlingen (AF) bedömer att utsikterna att hitta ett arbete inom större ingenjörsyrken och kvalificerade it-yrken för närvarande är stora eller medelstora, och att de på fem års sikt kommer vara oförändrade eller öka.

Regionala prognoser och skillnader

Sedan pandemins början har ingenjörernas distansarbete ökat kraftigt. Omkring 70 procent av ingenjörerna arbetar regelbundet på distans åtminstone någon dag i veckan. Det har inneburit att ingenjörernas arbetsmarknads­regioner har utvidgats. Det genomsnittliga avståndet mellan hem och arbetsplats har ökat med mer än en mil på några år.

Det här innebär att de regionala prognoserna blir något mindre relevanta. Det finns ett antal ingenjörer som bor i ena änden av landet men har sin arbetsplats i den andra.

Samtidigt kan vi ändå konstatera att tillväxten av ingenjörsjobb i norra Sverige inte ser ut att bli lika stark som många förväntade sig tidigare. I södra Sverige ser vi däremot en fortsatt väldigt stark efterfrågan. Möjligheten till distansarbete har medfört att arbetsmarknaden i området runt Köpenhamn har öppnat upp sig för framför allt skånska ingenjörer.

Påverkan av AI

Ingenjörer är med och såväl utvecklar AI-lösningar, tillverkar fordon och produkter som innehåller AI samt använder sig av AI för att lösa problem. Det är därmed en yrkesgrupp som står mitt i AI-utvecklingen.

AI öppnar upp nya möjligheter för ingenjörer både inom industrin och tjänste­sektorn. Att med hjälp av AI kunna förutsäga exempelvis underhålls­behov och logistikflöden, gör det möjligt att optimera tillverkning och drift. Inom programmering går utvecklingen snabbt och gör det möjligt för ingenjörer att ägna tid åt mer avancerade arbetsuppgifter. Nya yrken som prompt engineer och maskininlärnings­ingenjör har redan tillkommit, medan gamla yrkesroller omformas.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

För ingenjörer är konjunkturen det som typiskt sett tydligast påverkar osäkerheten i alla prognoser. Den har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna ett relevant arbete.

En annan osäkerhetsfaktor följer av att högskoleingenjörs­utbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. 

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Prognosen för nyexaminerade inredningsarkitekter är balans 2030. Sedan mer än tio år är det färre inredningsarkitekter som utbildas än vad som går i pension. Söktrycket till Konstfack är högt och utbildningsplatserna är mycket få. Även om det finns allt fler verksamma på marknaden som saknar inrednings­arkitekt­utbildning, vilket medför att konkurrensen om enklare uppdrag ökar – är utbildningen till inredningsarkitekt unik i sitt slag med sin konstnärliga och specialiserade inriktning.

Regionala prognoser och skillnader

De flesta inredningsarkitekter jobbar i privat sektor i storstadsregionerna, som anställda eller egenföretagare, men många har starka kopplingar till möbel­företag runt om i Sverige och internationellt. Inredningsarkitekter kan också vara anställda inom möbelindustrin för att designa och utveckla möbler.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som inredningsarkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta i design­processen och gestaltnings­besluten samt kan skapa möjligheter för arkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar och återbruk. En inrednings­arkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men i takt med att AI utvecklas kan yrket påverkas och förändras.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är omvärldskonjunkturen, inflationen, ränteläget och den ekonomiska politiken. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar har stor betydelse. En annan osäkerhet i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

SCB ger i Trender och prognoser 2023 en sammantagen bild av utbud och efterfrågan på datautbildade, som omfattar högskole­utbildningar i data- och systemvetenskap, informatik och informations­teknik samt motsvarande yrkeshögskole­utbildningar. Tillgången på utbildade beräknas öka med närmare 85 procent fram till 2040, samtidigt som efterfrågan beräknas öka med 90 procent. Utgångspunkten för prognosen är små pensions­avgångar, ett tillskott på 2 500 nyexaminerade per år och ett visst tillskott genom migration. Trots ett stort tillskott av utbildade inom området, bedömer vi att införandet av AI kommer att fortsätta driva på efterfrågan på kompetens. Det gör att vi även på fem års sikt förväntar oss liten konkurrens på arbetsmarknaden för nyexaminerade it-akademiker.

Regionala prognoser och skillnader

Det finns jobbmöjligheter för it-akademiker både i den privata och offentliga sektorn, och efterfrågan på deras kompetens sträcker sig över hela landet.

Påverkan av AI

AI är en del av den digitalisering som pågår på bed front. Hittills har digitaliseringen lett till en kraftig ökning av efterfrågan på digital spets­kompetens. Det är troligt att detsamma gäller nu när AI är på väg att införas på bred front. Störst är tillväxttakten inom data science och AI. Samtidigt kommer en del it-yrken, såsom programmerare, att förändras radikalt i och med möjligheterna att använda AI för att generera kod.

Prognosens osäkerhet

 Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Konjunktursvängningar, den snabba tekniska utvecklingen och möjligheten att skaffa sig kompetens inom området utanför akademin gör framtids­utsikterna svårbedömda.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Med utgångspunkt i antalet nybörjare på juristprogrammet och examens­frekvensen, beräknar SCB antalet nyexaminerade jurister till cirka 1 500 per år. Tillsammans med beräknade pensionsavgångar förutspår SCB:s Trender och prognoser 2020, därmed att tillgången på juristutbildade kommer att öka med 35 procent fram till 2040, samtidigt som efterfrågan på utbildade jurister ökar med 15 procent. Den ökade efterfrågan på jurister förklaras dels av att arbetsmarknaden för jurister förväntas breddas, dels av att de branscher där jurister är verksamma tros växa och dels av att en högre andel av de som arbetar som planerare och utredare förväntas ha en juristutbildning, jämfört med idag. I Arbetskrafts­barometern 2022, bedömer 45 procent av arbetsgivarna att antalet anställda med juristutbildning kommer att öka. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade jurister år 2040, med risk för ett visst överskott.

Regionala prognoser och skillnader

De flesta jobb för jurister finns i regionhuvudstäder och tätorter där många myndigheter och företag är belägna. Majoriteten av juristerna jobbar i Stockholms­området.

För jurister som är intresserade av en internationell karriär finns EU:s institutioner där Sverige för närvarande är under­representerade. Där har jurister med kunskap om bland annat mänskliga rättigheter och internationella relationer möjlighet till en karriär.

Andra områden som ökar i omfång internationellt, är migration, integration, fred- och säkerhetsfrågor, penningtvätt, antikorruption och lands­överskridande brottslighet. Där är juridisk kunskap efterfrågad.

Påverkan av AI

Digitaliseringen påverkar hela arbetsmarknaden, och inom juristyrket finns vissa grupper vars arbetsuppgifter påverkas mer än andra. Genom nya standardiserade och automatiserade tjänster uppstår möjligheter att effektivisera det juridiska arbetet. Det kan göra att biträdande jurister och andra instegsjobb rationaliseras bort. Nyexaminerade jurister bör då vara beredda på att börja arbeta på en mer avancerad nivå. Det är bra att redan under studierna hålla sig uppdaterad och gärna specialutbilda sig. Jurister med spetskompetens är ofta efterfrågade.

Arbetsgivare letar redan nu efter jurister med it-kompetens. Allt pekar på att jurister i framtiden kommer att behöva mer digital kompetens och besitta förmågan att bearbeta, förstå och tolka stora mängder digital information i olika format. Framtidens jurister behöver också förstå effekterna av de algoritmer och koder som styr hur den digitala informationen systematiseras, katalogiseras och indexeras i stora databaser.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyutexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Prognosen på fem års sikt är balans för nyexaminerade och liten konkurrens för erfarna. Bristen på erfarna beror främst på att stora pensions­avgångar förutses, framför allt bland skogsmästarna där 37 procent är 60 år eller äldre.

Regionala prognoser och skillnader

Skogsbranschen är koncentrerad till områden där det finns mycket skog. Jobbmöjligheterna är som störst i mellersta och norra Sverige. Det är större konkurrens om jobben i södra Sverige.

Påverkan av AI

Ökade möjligheter att använda AI för planering, övervakning och automatisering vässar skogsbranschen och leder till nya karriär­möjligheter för skogligt utbildade med teknisk kompetens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Förändringar i EU:s regelverk samt den globala konkurrensen i branschen påverkar kompetens­behovet och bidrar till osäkerheten.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det kommer vara liten konkurrens för såväl nyexaminerade som erfarna. Vi står inför en situation där fler kemister går i pension än vad som examineras, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Kompetensen behövs för att möta många av de utmaningar vi står inför på material- och energi­området, när kraven på hållbarhet ökar i samhället.

Regionala prognoser och skillnader

Kemister arbetar inom life science- och kemiindustrin, hälso- och sjukvården och på myndigheter. Det finns därför jobbmöjligheter i hela Sverige. För de kemister som vill arbeta inom life science är branschen koncentrerad till södra Sverige, Västra Götaland, och Stockholms- och Uppsalaregionen.

Påverkan av AI

För kemister är AI ett kraftfullt verktyg för att förutse kemiska ämnens uppbyggnad, funktion och påverkan på vår hälsa och miljö. AI ökar möjligheterna att ta fram nya, säkrare och mer hållbara material, vilket sannolikt kommer att innebära en stärkt karriär för kemister med teknisk kompetens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna kemister, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Osäkerheten har att göra med att kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Prognosen är balans för nyexaminerade om fem år. Nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor.

Regionala prognoser och skillnader

Majoriteten av yrkesutövarna är privata vårdgivare och lokala variationer i konkurrensnivå förekommer. Konkurrensen är generellt störst i storstads­regionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm, jämfört med landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas. Ungefär 90 procent av kiropraktorerna är verksamma som egna företagare. Liksom alla företagare behöver de ha ett mått av entreprenörskap och vara beredda att arbeta utanför normala arbetstider vid behov.

Påverkan av AI

Tillkomsten av AI kommer troligen att underlätta viss diagnostik och kommunikation, till exempel om rehabilitering för kiropraktorer, men kan inte på något sätt ersätta den manuella behandling som kiropraktorer utför.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Nack- och ryggbesvär är ett växande folkhälsoproblem i alla ålders­grupper. Bedömningen är att kunskapen och kännedomen om detta kommer att öka bland allmänhet och beslutsfattare under de närmaste åren. Legitimerade kiropraktorer är den yrkesgrupp som har mest omfattande utbildning inom diagnostik, behandling och förebyggande av ryggrads­relaterade besvär. Efterfrågan skulle öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer i sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognosen. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: stor konkurrens

Yrkesområdet kommunikation och media är populärt. Konkurrensen om jobben är därför relativt stor men det finns samtidigt många tjänster i omlopp. Arbetsförmedlingen bedömer att möjligheterna till jobb just nu är medelstora, och att efterfrågan förväntas vara oförändrad under de kommande åren.

Kommunikationsområdet har vuxit mycket under de senaste årtiondena och det finns många olika utbildningar som leder till arbete inom olika delar av branschen. Utbildningar finns både på akademisk nivå, inom yrkeshögskolan och via privata utbildningsanordnare. Många som arbetar med kommunikation har läst medie- och kommunikations­vetenskap, men många har också en annan utbildningsbakgrund, till exempel inom journalistik, kultur eller samhällsvetenskap. Det är därför många olika grupper som konkurrerar om jobben.

Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikations­området minskar framöver. Som nyexaminerad kan det vara särskilt svårt att få en varaktig och relevant tjänst, och projekt- och visstids­anställningar är vanliga. Detta gäller särskilt för den privata sektorn där lågkonjunkturen har haft störst påverkan. Samtidigt är det ändå i den privata sektorn som majoriteten får sitt första jobb.  

Regionala prognoser och skillnader

Under rubriken kommunikationsyrken ryms en mängd olika yrken och titlar. Den som jobbar med kommunikation kan arbeta inom alla delar av arbetsmarknaden och i en stor bredd av verksamheter. Många är också egenföretagare och konsulter. Även om konkurrensen är stor kan det tvärtom vara brist på arbetskraft när det gäller vissa inriktningar och kompetenser.

Arbetsmarknaden är störst i de tre storstadsregionerna, men det är också där det största överskottet på arbetskraft finns. Special­kompetenser kan vara särskilt eftertraktade i andra delar av landet.

Påverkan av AI

Yrken som arbetar med text och bild påverkas av generativ AI, och många arbetsgivare i kommunikations­branschen efterfrågar kompetens inom AI-verktyg. Eftersom utvecklingen går snabbt behöver de som jobbar i branschen få kontinuerlig kompetensutveckling så att de kan hänga med och lära sig nya verktyg.

Många yrkesgrupper inom kommunikations­området använder AI-verktyg som exempelvis bollplank, för att ta fram textunderlag och bilder eller för att analysera data. På det sättet kan kommunikatörerna fokusera mer på strategiskt och kreativt arbete. Som kommunikatör är det dock viktigt att säkerställa att de källor som AI använder är korrekta och att den information som genereras stämmer.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikations­området har länge präglats av hög konkurrens, och det finns inga tecken på förändring. Kommunikations­gruppen är dessutom en relativt ung yrkesgrupp, vilket betyder att större pensionsavgångar inte är att vänta.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Prognosen för nyexaminerade landskapsarkitekter är balans 2030. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Klimatförändringarna förändrar och förstärker behoven av landskapsarkitektens kunskaper om ekologisk hållbarhet, ekosystemtjänster och kretslopp.

Regionala prognoser och skillnader

Landskapsarkitekter arbetar i både privat och offentlig sektor. De finns i hela landet, men främst i storstadsregionerna. Det behövs landskaps­arkitekter i hela landet, inte minst i anslutning till infrastrukturprojekt som till exempel Trafikverket genomför. Landskapsarkitekter är därför inte helt beroende av att jobba i storstäderna. De kan ta bredare roller och arbeta med olika typer av uppdrag. De har också goda möjligheter att arbeta som anställda i kommunerna med regionala utvecklingsfrågor, landsbygds­utveckling samt planering och förvaltning av gemensamma anläggningar, gator och parker.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som landskapsarkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta i design­processen, gestaltnings­besluten och skapa möjligheter för landskaps­arkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar och beslut i tidiga skeden. En landskaps­arkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men i takt med att AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). De huvudsakliga orsakerna till osäkerheten är omvärlds­konjunkturen, inflationen, ränteläget, den ekonomiska politiken samt om samhällets investeringar i hållbara livsmiljöer kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitekt­utbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhälls­utmaningar genom att förbereda studenterna för att ta nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Logopedernas arbetsmarknad är relativt stabil. Det finns dock tendenser som pekar på att logopedyrket är på väg att bli ett bristyrke, då allt fler arbetsgivare vittnar om svårigheter att rekrytera logopeder. Det kan bero på att logopedernas arbetsmarknad växer, samtidigt som färre tar examen än tidigare. Det skulle i så fall innebära en minskad konkurrens om jobben, men också risken att tjänster som är svåra att tillsätta plockas bort och att logopedin därmed inte prioriteras. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid legat på en låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar statistik från Akademikernas a-kassa.

Regionala prognoser och skillnader

Möjligheterna till arbete varierar mellan olika delar av landet. Det kan vara svårare för nyexaminerade logopeder att få jobb nära utbildningsorterna, medan det i mindre orter kan vara svårt för arbetsgivare att rekrytera logopeder till vakanta tjänster. Som nyexaminerad logoped kan det vara värt att undersöka möjligheten att ta en anställning på annan ort, då det ökar chanserna till anställning och kan ge större förhandlings­möjligheter vad gäller ingångslön.

Påverkan av AI

AI ser ut att kunna ta allt större plats i administreringen av svensk hälso- och sjukvård. Däremot ses inga tecken på att AI eller andra digitala lösningar skulle påverka logopeders arbetsmarknad eller arbetsuppgifter i någon högre grad.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Logopeder har haft en stabilt låg arbetslöshet. Regionernas behov av logopeder förväntas inte minska. Finansieringen av den kommunala sektorn tillför en viss osäkerhet i prognosen för logopedernas utbredning inom skolan.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2029: balans

På fem års sikt är prognosen att det kommer vara fortsatt balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade läkare. Konkurrensen om olika typer av utbildningstjänster (AT, BT och ST) kommer vara fortsatt stor, men i väntan på en utbildningstjänst kommer det dock finnas jobb som olegitimerad underläkare. 

Sedan hösten 2021 är den svenska läkarutbildningen sex år. Efter den sexåriga utbildningen kommer det vara möjligt att direkt ansöka om läkar­legitimation. Våren år 2027 kommer de första läkarna som gått den legitimations­grundande utbildningen ut på arbetsmarknaden. De behöver inleda sin specialiserings­tjänstgöring (ST) med en bastjänstgöring (BT). Arbetsgivarna kommer behöva anpassa sin rekrytering av nyexaminerade läkare utifrån detta. Till exempel behöver antalet BT-tjänster öka kraftigt när de första kullarna från den legitimations­grundande läkar­utbildningen examineras.

Socialstyrelsens riktvärde är att varje heltidsarbetande specialistläkare i primärvården bör ansvara för runt 1 100 listade patienter. För att nå riktvärdet skulle antalet läkare i primärvården närmast behöva dubbleras. Oavsett vilka satsningar regionerna gör på primärvården under de kommande åren, kommer behovet av läkare i primärvården fortsatt vara stort.

Regionala prognoser och skillnader

Arbetsmarknaden för läkare ser olika ut i olika regioner, och den kan variera även inom regionerna. Generellt sett kan dock sägas att i glesbygd och regioner med minskande befolkning är det svårare för arbetsgivarna att rekrytera läkare. I dessa områden är det ofta liten konkurrens om jobben.

Påverkan av AI

Redan idag är AI en del av svensk sjukvård. Så många som en av fyra läkare uppger att de använder AI i sitt arbete, enligt en enkät som Sveriges läkarförbund gjort. Rätt använd har AI potential att förbättra både diagnosticering och behandling. Exempelvis har det visat sig att AI kan vara ett effektivt verktyg för att bättre diagnosticera bröstcancer. Men det finns också risker och fallgropar med AI. Både dagens och morgondagens läkare behöver ha kunskap och förståelse för hur AI kan användas i vården.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för matematiker och statistiker av liten konkurrens. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Digitaliseringen och utvecklingen inom AI har förbättrat möjligheterna att beskriva och modellera verkligheten och ökat efterfrågan på matematiker, statistiker, analytiker och aktuarier (försäkrings­matematiker). Arbetslösheten är låg och minskar.

På fem års sikt bedömer vi att det kommer att vara fortsatt liten konkurrens för den som utbildar sig till matematiker eller statistiker.

Regionala prognoser och skillnader

Matematiker efterfrågas på hela arbetsmarknaden. Men det kan vara ännu mindre konkurrens i storstadsområden där det finns många företag och jobbtillfällen.

Påverkan av AI

Vi ser redan hur efterfrågan på matematisk kompetens ökar i och med införandet av AI och maskininlärning. Behovet av personer som kan utveckla algoritmer, kvalitetssäkra dem och förklara hur de fungerar eller hur de kan användas i en verksamhet är tydligt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker och statistiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Det stora intresset för miljöutbildningar gör att det finns en viss risk för att antalet examinerade kommer att öka i snabbare takt än efterfrågan, på längre sikt. Arbetsmarknaden skiljer sig något mellan olika yrkesgrupper av miljöakademiker. Enligt Arbetsförmedlingens yrkesbarometer (2024), tros möjligheterna att få jobb som miljö- och hälsoskydds­inspektör vara medelstor och efterfrågan bedöms vara oförändrad på fem års sikt. Stockholms universitet har tagit fram en påbyggnads­utbildning i miljö och hälsa som kan kombineras med deltidsarbete som inspektör. Sådana satsningar motverkar risken för fortsatt kompetensbrist.

För specialister inom miljöskydd och miljöteknik finns det i dagsläget ett överskott, men på fem års sikt bedöms efterfrågan öka på grund av det kompetens­behov som krävs för den gröna omställningen. I Trender och prognoser 2023 (SCB), görs bedömningen att det finns risk för överskott på utbildade inom miljövetenskap. Samtidigt finns många olika karriärvägar inom miljö­området. Naturvetarnas samlade bedömning är att efterfrågan och tillgång på miljökompetens kommer att vara fortsatt balanserad under de närmaste fem åren.

Regionala prognoser och skillnader

Jobbmöjligheterna är goda för miljöakademiker i hela landet, då de både kan arbeta i offentlig och privat sektor.

Påverkan av AI

För miljöakademiker kommer AI att erbjuda nya möjligheter att väga olika intressen mot varandra, mäta naturvärden, monitorera förändringar i miljön eller att förutse vilken effekt en viss åtgärd får. Sannolikt kommer dessa nya tekniska möjligheter att leda till en ökad efterfrågan på miljö­akademiker som har förmåga att använda de nya AI-verktygen på ett professionellt sätt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Osäkerheten beror på att antalet akademiker med miljöutbildning har ökat mycket kraftigt på kort tid, liksom efterfrågan. Miljöakademiker har också en tvärvetenskaplig utbildning, vilket gör att de har en bred arbetsmarknad. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. Andra faktorer som påverkar är regulatoriska krav och politiska prioriteringar.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: stor konkurrens

Arbetsmarknaden har länge haft stor konkurrens om jobben. Anledningen är att det under lång tid har varit fler som utbildar sig inom musei- och kulturmiljö­området än vad det har funnits jobb.

Arbetsmarknaden präglas av knappa resurser och många satsningar sker i projektform. Många museer och kultur­verksamheter har också fått mindre resurser till följd av den pågående lågkonjunkturen. Fackförbundet DIK:s statistik visar att arbetslösheten i sektorn har ökat något under de senaste två åren. I musei- och kulturmiljö­sektorn är det relativt vanligt att vara egenföretagare eller att ha en tillfällig anställning – detta är grupper som ofta är särskilt utsatta i lågkonjunktur.

Enligt fackförbundet DIK:s statistik är det unga som har drabbats hårdast av den ökande arbetslösheten i sektorn – det innebär att det just nu är extra tufft för den som är ny på arbetsmarknaden. Det är särskilt hård konkurrens om tillsvidare­anställningarna, och för många börjar arbetslivet med flera år av tillfälliga anställningar såsom vikariat och projekt­anställningar. För exempelvis arkeologer, konservatorer och curatorer är det också relativt vanligt att vara egenföretagare. 

Regionala prognoser och skillnader

Under rubriken musei- och kulturmiljöyrken ryms en mängd olika yrken med delvis skiftande förutsättningar. Beroende på sektor och bransch kan det vara mer eller mindre svårt att hitta ett arbete. De flesta jobben finns i storstäderna, men där är det också högre konkurrens om jobben.

Vissa specialist­kompetenser kan vara eftertraktade, exempelvis inom verksamhets­utveckling eller digitalisering. Humanistisk kompetens är också efterfrågad inom andra delar av arbetsmarknaden.

Påverkan av AI

I kulturarvssektorn pågår ett stort arbete med att digitalisera föremål, fotografier, dokument med mera, vilket innebär att det generellt finns en stor efterfrågan på digital kompetens. Sektorn rymmer dock många olika yrken med skiftande arbetsuppgifter. Vissa yrkesgrupper arbetar mycket med sina händer, till exempel med fysiska byggnader eller föremål, och påverkas därmed i mindre grad av generativ AI. Andra arbetar mycket med bildanalys, texttolkning, katalogisering och digitalisering – där används AI redan i viss mån, och kommer sannolikt användas mer framöver. Den som följer med i AI-utvecklingen och kan anamma nya digitala verktyg kan ha lättare att få jobb.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på. Det kommer även fortsättningsvis finnas ett överskott av utbildade inom området, och en fortsatt stor konkurrens är att vänta för både nyexaminerade och erfarna. Arbetsmarknaden kommer sannolikt fortsätta att präglas av projekt- och visstids­anställningar.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Arbetsmarknaden förväntas vara mycket god för nya yrkesofficerare de kommande fem åren. Försvaret behöver ständig påfyllning för att kompensera för de som slutar via pension eller går över till det civila. Försvarsmakten har tidigare haft svårt att fylla utbildningsplatserna för yrkesofficerare, samtidigt som pensionsavgångarna har ökat. Trenden har under det senaste året dock varit att allt fler sökt till yrkesofficers­utbildningarna, och Försvarsmakten har med det fyllt sina utbildnings­platser. Prognosen är att det även om fem år kommer att finnas mycket goda möjligheter till anställning, eftersom det mesta pekar på en mycket liten konkurrens om jobben.

Även för erfarna yrkesofficerare kommer det på fem års sikt sannolikt vara mycket liten konkurrens om jobben, eftersom en stor andel har möjlighet att gå i pension under de kommande fem åren.

Regionala prognoser, skillnader, och utlandstjänst

Med utbyggnaden av den svenska försvarsförmågan ökar åter antalet platser där officerare behövs runt om i landet. Dagens och morgon­dagens officerare är således i praktiken delaktiga i återskapandet av den nya tidens försvar. Förmånerna för den som arbetar i utlands­tjänstgöring har stärkts under 2024, och Natomedlemskapet har dessutom lett till fler möjligheter att arbeta utomlands.

Påverkan av AI

Även inom officersyrket har den nya tekniken stor påverkan. Utvecklingen av materiel sker snabbt och kunskaper inom, och intresse för, såväl digital som traditionell teknik, ger goda grunder för morgondagens officerare. Kunskap och kompetens om cyberkrigföring, drönare och satellitstyrda enheter behövs, likväl som användning av papperskartor, pennor och analoga verktyg.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Antalet platser vid officersutbildningarna motsvarar inte riktigt Försvarsmaktens behov, vilket talar för att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa sig en intressant karriär inom Försvarsmakten. Det klart försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden stärker prognosen, osäkerheten har bland annat lett till en etablering av nya regementen, samt nya operativa rutiner och med det ett klart ökat personalbehov. 

För erfarna yrkesofficerare föreligger också liten osäkerhet, då Försvarsmakten, som styrs av politiska beslut, har fått till uppgift att växa markant de kommande 5–10 åren. Målsättningen och viljan att förstärka Försvarsmakten på grund av det försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden vilar även på en bred politisk enighet.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

På fem års sikt kommer det troligen fortsätta att vara liten konkurrens om jobben. Nyetableringar av optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter att söka nya jobb, vilket ökar rörligheten, framför allt bland erfarna optiker. Efterfrågan på synundersökningar förväntas fortsätta ligga på samma nivå som idag. Men det kan bli fler arbetstillfällen inom ögon­sjukvården, och det kan på sikt ge en ökad efterfrågan på optiker. Det finns också en tendens till att optikbutiker utökar sina öppettider, och då anställer fler på deltid.

Regionala prognoser och skillnader

Konkurrensen om jobben är större i storstäderna eftersom många vill bo där, och då blir det fler sökande till varje ledigt jobb. Samtidigt finns det fler jobb att söka på mindre orter.

Påverkan av AI

AI har börjat användas inom optikbranschen. Kompetensen hos legitimerade optiker kommer dock att fortsätta behövas för en god patientsäkerhet.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Samtidigt kännetecknas arbetsmarknaden av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

• Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
• Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

SCB beräknar antalet nyexaminerade med en generell examen i personal- och beteende­vetenskap till drygt 2 700 per år. Med hänsyn till beräknade pensions­avgångar ser SCB i Trender och prognoser 2023. Befolkning, Utbildning, Arbetsmarknad med sikte på 2040, en risk för överskott på personalvetare på sikt, då tillgången på utbildade inom personal- och beteende­vetenskap kommer att öka med hela 65 procent fram till 2040, medan efterfrågan på utbildade personal- och beteendevetare beräknas öka med 40 procent. Det är viktigt att komma ihåg att prognosen är för 16 år framåt och mycket hinner ändras under tiden.

I Arbetsförmedlingens yrkesbarometer från september 2024, bedöms möjligheterna till arbete för personal- och hr-specialister vara medelstora. På fem års sikt förväntas efterfrågan vara oförändrad. Sammantaget gör vi anaylsen att det blir en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade personalvetare år 2030.

Regionala prognoser och skillnader

Möjlighet till arbete för personal- och hr-specialister bedöms i Arbetsförmedlingens yrkesbarometer (2024), som medelstora. Det råder balans mellan efterfrågan och tillgång på utbildade oavsett län i Sverige. Det finns däremot några regionala skillnader i efterfrågan på fem års sikt: Efterfrågan bedöms öka på personal- och hr-specialister i flera av de norra länen i Sverige, på grund av större företagsetableringar.

Påverkan av AI

Den tekniska utvecklingen kopplad till AI-verktyg sker snabbt. Framtidens arbetsmarknad och arbete kommer med största sannolikhet att påverkas i grunden av den utveckling som sker just nu. Få saker påverkar också den enskildas arbetsmiljö och arbete så mycket som när olika typer av it-system och AI-processer införs på en arbetsplats. Här kommer hr behöva vara med och utforma framtidens arbetsplatser, så att den teknik och de system som införs främjar hälsa, välmående och meningsfullhet för medarbetarna. Utvecklingen ställer högre krav på personalvetare och hr-medarbetares förmåga att bedöma hur införandet av AI-teknik kommer att påverka de anställdas arbetsmiljö, motivation och personliga integritet. Förmågan att tolka informationen som de automatiserade systemen samlar in blir också viktig. Kopplat till det är de etiska frågorna kring hur data används, men också kompetensen att säkerställa att regelverken följs.

Akademikerförbundets undersökning för personalvetare och hr 2024, visade att nära tre av tio hr-medarbetare idag använder AI varje vecka, och att två av tre själva väljer om de vill använda AI i sitt arbete. Mer än var femte tror också att AI kommer öka arbetstempot i framtiden. Akavias rapport Människorna och affären visar att samtidigt som den tekniska utvecklingen går framåt, ökar efterfrågan på mänskliga kompetenser på framtidens arbetsmarknad. Nyfikenhet, teamarbete, empati samt social och känslomässig intelligens blir allt viktigare – och är något hr behöver främja för att skapa hållbara arbetsplatser.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Arbetsmarknaden för personalvetare kännetecknas av relativt stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Många arbetar inom rekrytering, ibland som anställda i den rekryterande organisationen, men ofta som konsulter eller egenföretagare. Dessa tjänster efterfrågas mindre under lågkonjunkturer när rekryteringsbehoven minskar, vilket ofta leder till färre lediga jobb och en ökad arbetslöshet för personalvetare.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Prognosen för nyexaminerade planeringsarkitekter är balans 2030. Sveriges Arkitekter bedömer att det hittills inte utbildats lika många planerings­arkitekter som marknaden behövt. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på planering av framtidens hållbara, attraktiva livsmiljöer. Kommunerna måste hantera ett alltmer komplext samhälls­byggande och nya planerings­förutsättningar till följd av ett förändrat klimat, krav på minskad miljö- och klimatpåverkan samt ökad cirkularitet. Samtidigt har även den privata sektorn efterfrågat planeringsarkitekter, vilket breddat arbets­marknaden för planeringsarkitekter.

Regionala prognoser och skillnader

Planeringsarkitekter arbetar i hela landet, eftersom det finns planerings­arkitekter anställda i de flesta kommuner, men de allra flesta arbetar i storstads­regionerna. Trenden att en växande andel söker sig till den privata sektorn, både som plankonsulter och som fastighets­utvecklare, leder till ett ökat fokus på storstadsregionerna.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som planeringsarkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta arbetet med att analysera stora mängder data, visualisera komplexa scenarier och göra avvägningar. Målkonflikter kan snabbt visualiseras med hjälp av generativ AI, till exempel. Planeringsarkitektens process kan inte ersättas av AI, men i takt med att digitaliseringen av planerings­processerna framskrider och AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är omvärldskonjunkturen, inflationen, ränteläget och den ekonomiska politiken. En förutsättning för prognosen är kommunernas fortsatta förmåga att finansiera och upprätthålla planeringen av hållbara livsmiljöer i tider av lågkonjunktur. Behoven av kompetens inom planering är över lag så stora att riskerna inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Polistätheten är idag avsevärt lägre än regeringens mål att nå minst motsvarande andel som genomsnittet i EU. Det råder brist på poliser och det finns en politisk ambition att öka polistätheten i Sverige. På fem års sikt förväntas behovet av nyexaminerade poliser fortsatta vara stort. Under de kommande åren förväntas utbildningsplatserna på polisutbildningen öka och årligen uppgå till ungefär 2 200.  

Regionala prognoser och skillnader  

Bristen på poliser är i synnerhet stor i glesbygden och orter med hög efterfrågan på arbetskraft. Enligt Polismyndigheten är bristen störst i polisregion Stockholm. 

Påverkan av AI

Den omfattning som AI kan antas ersätta polisiära uppgifter kan antas vara begränsad. Olika typer av AI verktyg används idag för att exempelvis transkribera förhör. I framtiden kan AI tänkas används för exempelvis övervakning och ansiktsigenkänning i realtid. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Prognosen fem år framåt är fortsatt mycket liten konkurrens om tjänsterna för prästvigda. I takt med förväntade höga pensionsavgångar är prognosen att behöriga präster kommer ha en fortsatt mycket god arbetsmarknad med goda utsikter att göra karriär som mellanchefer och även högsta chefer.

Regionala prognoser och skillnader

De allra flesta präster arbetar idag inom Svenska kyrkan. Några har vidareutbildat sig och arbetar mer terapeutiskt. Andra gör en karriär som lektorer eller lärare. Några väljer en administrativ karriär på nationell nivå. En andel går vidare och disputerar inom ett valt område till teologie doktor.

Påverkan av AI

AI kommer sannolikt i framtiden att påverka prästyrket på flera sätt, men inte genom att ersätta själavård och den mänskliga kontakten. I stället kan AI fungera som ett stöd i administrativa uppgifter, kommunikation och viss vägledning. Att använda AI kräver en noggrann hantering av etik och sekretess.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Arbetsmarknaden för präster kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för prästers arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur. Det råder idag brist på såväl komministrar som kyrkoherdar.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Trenden sedan början av 2000-talet har varit en ökad efterfrågan på psykologer. Med nuvarande omvärldsbevakning som utgångspunkt, förutser vi att efterfrågan på psykologer kommer fortsatt att vara hög. Många patienter kräver att få träffa en psykolog, en trend som håller i sig, och allt fler yrkesgrupper efterfrågar samarbete med psykologer i olika verksamheter. Den psykiska ohälsan och sjukskrivnings­talen ökar. Politiker talar alltmer om den psykiska ohälsan som en prioriterad fråga. Massmedier efterfrågar också allt oftare psykologer. Utbudet av yrkes­verksamma psykologer kommer att öka, dels på grund av att det under senare år tillkommit nya lärosäten, dels att intaget av studenter har ökat på vissa orter. Vår bedömning är dock att detta inte kommer att räcka för att balansera den stora efterfrågan på psykologer. Prognosen är brist på nyexaminerade psykologer år 2030.

Konkurrensen är ännu mindre för erfarna psykologer. Många arbetsgivare önskar även rekrytera specialistutbildade psykologer. Behoven hos befolkningen är mer omfattande än tidigare, och utredningar och behandlingar kräver ofta mer komplicerade insatser. Arbetsgivare har stora behov av att kunna tillhandahålla en kvalitetssäker, patientsäker och effektiv vård för medborgarna.

Vi ser att psykologer har en relativt stor rörlighet över arbetsmarknads­sektorerna. Om antalet psykologtjänster kommer att öka eller inte, beror på vilka politiska beslut som fattas. Det finns idag politiska visioner om en förbättrad hälsovård och förebyggande vård, vilket kan leda till fler befattningar och tjänster för psykologer. Även i omställningen till god och nära vård, påtalas ofta behovet av att kunna erbjuda psykologisk behandling och stöd i primärvården. Det kommer i sin tur att öka efterfrågan på psykologer. Inom området arbetsliv och organisation ser vi att arbetsmarknaden växer för tjänster såsom rekrytering och urval samt chefs- och grupputveckling. Efterfrågan på hjälp med att hantera förändringar, konflikter och kriser ökar också. Vi ser även en potential i nyare områden, till exempel ekonomisk psykologi och miljöpsykologi. Växande områden är inom försvars- och beredskapspolitiken och kriminalvården.

Regionala prognoser och skillnader

Det rådet brist på psykologer i de flesta sektorer över hela landet. Exempelvis bedömer 19 av 21 regioner att de har brist på psykologer sett till efterfrågan i verksamheterna. Men det är ofta svårare för arbetsgivare att rekrytera psykologer utanför storstadsregioner och större centralorter. Vad gäller PTP-tjänster (praktisk tjänstgöring för psykologer) råder det i Stockholm stor konkurrens mellan arbetssökande, och det finns viss konkurrens i övriga storstäder och större centralorter. Men i resten av landet är det liten konkurrens om PTP-platserna.

Påverkan av AI

Psykolog är ett yrke som sannolikt kommer att påverkas stort av AI, även om vi idag inte exakt kan säga hur. Det sker en hel del forskning om AI kopplat till psykologisk verksamhet, inte minst när det gäller diagnostik och prognos om hur en patient kan tänkas svara på en viss behandling. Till exempel pågår forskning kring en maskininlärnings­modell för att förutsäga autism hos små barn utifrån relativt begränsad information. Det har också utvecklats en AI som registrerar och analyserar allt som sker under mötet mellan psykolog och patient, som mimik, huvudrörelser och tonläge, vilket sedan omvandlas till text. De närmaste åren får vi sannolikt se en mängd liknande AI-baserade verktyg växa fram och komma till användning inom den tillämpade psykologin.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).  Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Psykologer har historiskt sett haft en stabilt låg arbetslöshet oavsett konjunkturläge.  

En osäkerhetsfaktor är politiska beslut. De påverkar vilken roll specialistpsykologer kommer att få och i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. Ytterligare osäkerhet beror på om antalet utbildningsplatser på de tolv utbildningsorterna för psykologer kommer att förändras. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet framöver om hur stor del av den växande arbetsmarknaden som kan generera fler jobb för psykologer.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade receptarier. En stor anledning är att många yrkes­verksamma receptarier, framför allt inom apotek, förväntas gå i pension. Antalet receptarietjänster kommer sannolikt inte att minska inom en femårsperiod, även om apoteksmarknaden förändras, eftersom hälso- och sjukvården har börjat anställa receptarier. Därtill finns det ett ökat intresse för att anställa receptarier i den kommunala omsorgen.  

Regionala skillnader

Arbetsmarknadsläget kan variera beroende på bransch och del av landet. I allmänhet är det enklast för nyexaminerade receptarier att få arbete på apotek. Förutsättningarna för receptarier att få jobb är goda i hela landet, eftersom apotek och hälso- och sjukvård finns på landsbygden såväl som i storstäder.

Påverkan av AI

Vi bedömer inte att AI ännu under de närmaste åren kommer att påverka arbetsmarknaden för receptarier på något negativt sätt, men det beror på hur snabbt utvecklingen går.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Precis som för apotekare kan arbetsmarknaden för recetarier påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: stor konkurrens

Enligt prognosen för nyexaminerade samhällsvetare kommer det vara balans blandat med stor konkurrens om jobben de närmaste åren. Det examineras något fler samhällsvetare än vad som behövs för det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare, som förväntas öka något varje år, från och med 2025 till 2035, enligt SCB:s Trender och prognoser 2020. Även Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? från 2022, visar samma trender inom samhällsvetenskapliga yrken, och myndigheten prognostiserar att det kommer finnas god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare.

Klassiska samhällsvetaryrken såsom utredare och handläggare är vanliga ingångsjobb. Arbetsförmedlingen bedömer i sin yrkesprognos Hitta yrken, från 2022, att det kommer vara konkurrens om jobben som utredare och kvalificerade handläggare fram till 2026, vilket innebär små till medelstora möjligheter till arbete inom dessa yrken.

Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka, med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhälls­vetenskapligt analys- och utrednings­arbete hos både offentliga och privata arbetsgivare. Det är även sannolikt att efterfrågan på samhällsvetare med it-kompetens kommer att öka, då samhällsvetare har kunskap om samhälls- och organisations­struktur, vilket gör att de passar bra i roller där verksamhet och digitalisering kopplas samman.

Regionala prognoser och skillnader

Samhällsvetare finns inom alla sektorer och branscher på arbets­marknaden och efterfrågan varierar för olika områden. På utbildnings­orter och i storstäderna finns många arbetssökande samhällsvetare, men också fler typer av jobb i olika branscher. Det är i storstäderna och i regionala centralorter som det finns flest lediga jobb att söka för samhällsvetare.

Påverkan av AI

Digitaliseringen effektiviserar och rationaliserar bort en del av samhälls­vetarens arbetsuppgifter. Samtidigt kommer det behövas personer som kompletterar sådant som datorer inte klarar av, till exempel intuitiv förmåga, emotionell intelligens och etiskt förhållningssätt. Här kan samhälls­vetare bidra och fylla nya roller på arbetsmarknaden, liksom att vara bryggan som förklarar hur digitaliseringen kommer att påverka samhället eller verksamheten den verkar i. Då kan samhällsvetarens stora samhälls­engagemang, empatiska förmåga och förståelse för komplexa samhälls­frågor bli användbara.

Ungefär var tionde samhällsvetare menar att deras arbete påverkas i stor utsträckning av AI, var fjärde anser att det påverkas till viss del, fyra av tio till liten del och ytterligare var femte inte alls, visar Akavias undersökning om AI. 67 procent av samhällsvetarna tror att de egna arbets­uppgifterna kommer att påverkas av AI de närmaste tre åren. Enligt samma undersökning tror hälften av samhällsvetarna att AI kommer ha en positiv påverkan på arbetslivet, och drygt var tionde är negativa till AI:s påverkan. Den stora majoriteten, nio av tio, är inte orolig för att bli av med arbetet som en konsekvens av AI. Akademikerförbundet SSR:s AI-undersökning visar på liknande resultat, och en av fyra anger att de redan använder AI i sitt arbete.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Yrkesverksamma samhällsvetare påverkas av omvärlden på flera sätt, beroende på vilken sektor och roll de är verksamma i. Deras roll kan stärkas i kriser, men samtidigt hotas av budget­nedskärningar och politiska omprioriteringar.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Idag råder det brist på utbildade sjuksköterskor. Enligt Socialstyrelsens Nationella planeringsstöd för 2024 är bristen på grundutbildade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor stor, både i kommuner och regioner. 

På fem års sikt förväntas behovet av både grundutbildade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor vara stort och konkurrensen om jobben vara liten. En åldrande befolkning med ett ökat vårdbehov är en bidragande faktor till att efterfrågan på vårdpersonal kommer vara fortsatt stor på lång sikt. Under kommande år förväntas många specialistutbildade sjuksköterskor lämna arbetskraften på grund av pension. 

Regionala prognoser och skillnader  

Bristen på utbildade sjuksköterskor är stor i hela landet. 

Påverkan av AI

I framtiden kan effekten av AI på sjukvårdsyrken antas vara begränsad. Samtidigt kan AI tänkas bidra till att avlasta vissa rutinartade arbetsuppgifter, så som journalskrivning, eller som beslutsstöd. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Det beräknas vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år, men med regionala skillnader. En relativt hög personal­omsättning bidrar till möjligheten att få ett kvalificerat jobb redan som nyexaminerad. Nya socialtjänstlagen, vetenskap och beprövad erfarenhet och ett tydligare krav på förebyggande arbete, förväntas öka efterfrågan på socionomer på sikt.

Regionala prognoser och skillnader

Arbetsmarknadsläget för socionomer kan variera beroende på sektor, och för vissa tjänster efterfrågas relativt lång erfarenhet. Arbetsmarknads­läget varierar något över landet. I stora tätorter i södra Sverige har det varit större konkurrens om jobben, stundtals även i glesbygds­områden i norra Sverige.

Påverkan av AI

Fackförbund och arbetsgivare är överens om att framtidens socionomer kommer behöva vara rustade att hantera den ökade AI-användningen inom socionomyrket. Det krävs både kompetensutveckling för att kunna använda AI-verktyg på ett effektivt sätt, och en medvetenhet om de etiska och samhälleliga konsekvenserna. Till exempel kan AI användas för insamling, strukturering och sammanställning av information, från möten eller utredningar som ligger till grund för socialsekreterarens beslut om insatser. Den minskade mängden administrativa arbetsuppgifter kan därmed bidra till en bättre arbetsmiljö för socialsekreteraren. Det är dock viktigt att observera de etiska aspekterna av AI-användning inom socionomyrkena. Även om fördelarna är många finns också risker. Exempelvis kan användning av algoritmer och beslutsfattande leda till orättvisa eller diskriminering, om de inte är rätt utformade och kontrolleras kontinuerligt. Det är också viktigt ur ett etiskt perspektiv att medborgaren ges möjlighet att förstå hur ett beslut fattas och på vilka grunder. Därför förespråkar fackförbund upprättandet av etiska råd och riktlinjer för att bevaka reglering och användning av AI.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till X för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Arbetsmarknaden för socionomer kännetecknas historiskt sett av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknadsläget för socionomer påverkas istället av befolkningstal, olika politiska beslut och ekonomi främst inom den kommunala sektorn.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Till följd av ett minskat antal barn och unga beräknas behovet av special­lärar­tjänster minska. Eftersom utbildningarna till speciallärare och special­pedagog är påbyggnads­utbildningar är många i dessa yrken äldre. Sex av tio speciallärare och specialpedagoger är 50 år eller äldre, och väntas gå i pension inom de kommande åren. Därför kommer det år 2030, sannolikt att vara fortsatt liten konkurrens om jobben. Enligt Skolverkets Lärarprognos 2024, räknar de med stor brist på speciallärare fram till år 2038, och ett visst överskott på specialpedagoger. Arbets­förmedlingens prognoser förutser att det råder goda jobbmöjligheter för speciallärare och special­pedagoger på några års sikt. Den sammantagna bedömningen är därför att det fortsatt kommer råda liten konkurrens om jobben 2030.

Regionala prognoser och skillnader

Enligt Arbetsförmedlingen finns det goda jobbmöjligheter för yrkesgruppen i hela landet, och efterfrågan ser ut att vara densamma på sikt i stort sett i alla län.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på läraryrket och de arbetsmetoder som används i skolan. Användning av digital teknik kan i bästa fall bidra till att effektivisera administration och till nya arbetssätt som ger lärare större utrymme att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, även om det enligt Skolverket idag saknas längre studier om hur AI påverkar undervisning och annat arbete i skolan. Samtidigt innebär digitalisering och AI ibland utmaningar redan idag för lärare, när det gäller att hantera exempelvis fusk. Digitalisering och AI är inte alltid inkluderat i skolornas arbetsmiljöarbete, och det finns därför behov av kompetensutveckling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Prognoserna för speciallärare och specialpedagoger är över lag säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB samt av Arbetsförmedlingen. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara fortsatt bra både för nyexaminerade och för yrkeserfarna.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Det är endast tre lärosäten i Sverige som examinerar studie- och yrkes­vägledare och antalet nyexaminerade är därför relativt litet. Under de senaste åren har drygt 200 per år tagit en studie- och yrkesvägledar­examen. Idag saknar cirka 40 procent av studie- och yrkesvägledarna i skolan en studie- och yrkevägledar­utbildning. Tillströmning av elever och vuxna med behov av vägledning väntas ge ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledare, samtidigt som antalet studie- och yrkesvägledare som går i pension kommer att öka de närmaste åren. Det antas därför fortsatt vara balanserad konkurrens om jobben som studie- och yrkes­vägledare år 2030.

Regionala prognoser och skillnader

Arbetsmarknaden kan skilja sig åt beroende på region. Enligt Arbets­förmedlingen ser behoven inom de närmaste åren olika ut för olika län. Studie- och yrkesvägledare har även en alternativ arbetsmarknad utanför utbildningsväsendet. De kan exempelvis arbeta med karriärrådgivning för vuxna, både inom privat sektor och inom offentlig sektor, exempelvis på Arbetsförmedlingen.  

Påverkan av AI

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på yrket och de arbetsmetoder som används för att bedriva studie- och yrkesvägledning. Användning av digital teknik kan i bästa fall bidra till att effektivisera administration, och till nya arbetssätt som ger studie- och yrkesvägledare större utrymme att ägna sig åt sitt kärn­uppdrag, samtidigt som de kan dra nytta av AI-verktygen i väglednings­processen. Samtidigt innebär AI ibland utmaningar redan idag för studie- och yrkesvägledare. Det gäller exempelvis AI-verktygens påverkan på hur elever skaffar sig och uppfattar information om olika yrken och utbildningar. Digitalisering och AI är heller inte alltid är inkluderat i arbets­givarnas arbetsmiljöarbete, och det finns behov av kompetensutveckling om AI för vägledare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Det finns en viss osäkerhet i prognosen. Osäkerhetsfaktorn består i den ekonomiska utvecklingen och kommande politiska beslut i form av utbildningspolitiska reformer.

Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. När ekonomin för kommuner och fristående skolor är kärv kan studie- och yrkesvägledning vara bland de områden där besparingar görs. Men eftersom studie- och yrkesvägledarna är en liten yrkesgrupp är det svårt att få någon klar bild av hur deras arbetsmarknadsläge förändras med konjunkturen.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Den samlade bedömningen är att det kommer råda liten konkurrens även om fem år. Efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta öka. Ett ökat behov från samhället, pensionsavgångar och individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser talar för detta.

Regionala prognoser och skillnader

Olika delar av landet har olika stor tillgång på tandhygienister. Därför varierar även konkurrensen om jobben.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Yrket är inte konjunkturkänsligt, men kan komma att påverkas av efterfrågan på och tillgängligheten till tandvård. Historiskt sett har det inte uppstått någon betydande arbetslöshet.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Prognosen är att det råder liten konkurrens på arbetsmarknaden för nyexaminerade om fem år. Erfarna tandläkare möter också fortsatt liten konkurrens. Men prognosen bygger på flera olika faktorer. Vi vet genom Socialstyrelsens nationella planeringsstöd att det är många tandläkare som går i pension inom en överskådlig framtid, men det är svårt att beräkna exakt när det sker, eftersom inte alla går i pension vid 65 års ålder. Även antalet utlandsutbildade tandläkare, inklusive svenska studenter som läser till tandläkare utomlands, kan påverka situationen i Sverige.

Efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras, och det kan ändras beroende på politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällsekonomins utveckling och migration.

Regionala prognoser och skillnader

Som nyexaminerad är det vanligtvis lättare att få arbete utanför de större städerna och utbildningsorterna. Arbetsmarknaden ser mycket olika ut i olika delar av landet, även för erfarna. Det innebär att det på en del platser är något större konkurrens om tjänsterna, främst i större städer. I andra regioner har arbetsgivarna svårare att rekrytera.

Påverkan av AI

Framtidsutsikterna för AI inom tandvården ser mycket lovande ut på flera sätt. AI kommer på sikt att kunna användas som ett relevant stöd och komplement till tandläkarnas expertis. Exempel på det är att låta AI analysera röntgenbilder och identifiera karies, parodontala sjukdomar och därmed bidra till bättre beslutsunderlag.

AI kan sannolikt på sikt automatisera journalhantering, tidsbokning och fakturering, vilket minskar den administrativa bördan. Genom maskininlärning kan AI även analysera patienthistorik och identifiera riskfaktorer för framtida tandproblem, vilket möjliggör mer proaktiva insatser.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Värdet 2 förutsätter att inga större förändringar sker i omvärlden, såsom en djup och långvarig lågkonjunktur eller andra stora förändringar i samhället. Tandläkarförbundets bedömning är att det fortsatt kommer vara liten konkurrens om jobben år 2030. Sett till antalet nyantagna till landets tandläkarutbildningar och de senaste årens nyexaminerade tandläkare, i relation till troliga pensionsavgångar, är bedömningen att tillgången på tandläkare inte kommer att öka i en sådan utsträckning att arbetsmarknadsläget förändras avsevärt.

Arbetsmarknadsläget för tandläkare kan komma att påverkas av politiska beslut. Det kan gälla alltifrån beslut om tandvårdens finansiering och synen på tandvårdsbehov till beslut om pensionsålder. Migration, konjunktur och inflödet av tandläkare med en utländsk tandläkarutbildning  

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: balans

Prognosen är att tillgången och efterfrågan på veterinärer på arbets­marknaden snart kommer att vara i balans. Nyexaminerade veterinärer som kommer ut i arbetslivet idag förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt. Samtidigt är det många faktorer som påverkar behovet av veterinärer på fem års sikt, vilket gör prognosen relativt osäker. Sällskapsdjuren blir visserligen fler, med en större ökning än tidigare. Antalet produktionsdjur har minskat en aning, men anses ändå vara stabilt. På livsmedelssidan kommer veterinärer att finnas kvar, men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt, eller till och med ökande, antal veterinärer, som en konsekvens av EU:s regler och ökad efterfrågan på veterinärkompetens inom folkhälsoområdet.

Regionala prognoser och skillnader

Veterinärer som arbetar med lantbrukets djur fokuserar alltmer på att utveckla den förebyggande hälsovården för bondgårdens djur, istället för ren sjukdomsbehandling. Det gör att veterinärer med utökade kunskaper om förebyggande hälsovård är eftertraktade. Produktionsdjuren finns på landsbygden, men det är stora regionala skillnader mellan norra och södra Sverige. Många veterinärer vill hellre ha jobb i områden där det är tätare mellan gårdarna. Det är därmed svårare att rekrytera personal till de stora distrikten med långa resvägar.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som veterinär följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom AI redan idag ingår i analys av medicinska data och inom livsmedelsproduktion. Ansvarsfrågan gör dock att en veterinär inte kan ersättas av AI, men i takt med att digitaliseringen framskrider och AI utvecklas, påverkas kunskapskraven i yrket. AI förväntas vara en växande del i det dagliga arbetet framgent, och redan nu sker en utbredning av AI inom administration, till exempel i journalföring.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Men det är svårt att göra en prognos på fem års sikt, då de senaste årens trend inte hållit i sig.  

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Över hälften av yrkeslärare är idag 50 år eller äldre, och väntas gå i pension inom kommande år. Samtidigt är det en högre andel yrkeslärare som lämnar yrket, och färre som kommer tillbaka, jämfört med lärare i andra skol- och verksamhetsområden. Enligt Skolverkets Lärarprognos 2024, beräknas rekryteringsbehovet av yrkeslärare i gymnasieskolan vara stort i förhållande till nuvarande lärarkår, och skillnaderna mellan olika yrkesämnen är relativt små. Om inte fler utbildar sig, stannar kvar i yrket eller återvänder till yrket, beräknar Skolverket att det kommer vara en fortsatt stor brist fram till år 2038. Enligt Skolverket är rekryterings­behovet störst för yrkesämnen på fordons- och transportprogrammet, bygg- och anläggnings­programmet samt el- och energiprogrammet. Även vård- och omsorgs­programmet kommer ha ett stort rekryteringsbehov.

Regionala prognoser och skillnader

Enligt arbetsförmedlingen råder goda jobbmöjligheter för yrkeslärare i stort sett i hela landet, och efterfrågan är oförändrad eller ökar i samtliga län inom en femårsperiod.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på läraryrket och de arbetsmetoder som används i skolan. Användning av digital teknik kan i bästa fall bidra till att effektivisera administration och till nya arbetssätt som ger lärare större utrymme att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, även om det enligt Skolverket idag saknas längre studier om hur AI påverkar undervisning och annat arbete i skolan. Samtidigt innebär digitalisering och AI ibland utmaningar redan idag för lärare, när det gäller att hantera exempelvis fusk. Digitalisering och AI är inte alltid inkluderat i skolornas arbetsmiljöarbete, och det finns därför behov av kompetensutveckling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Hur många yrkeslärare som kommer att efterfrågas påverkas även av politiska beslut. Detta gäller både beslut om hårdare behörighetsregler som skulle öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare, och beslut om gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom bristen på antalet behöriga yrkeslärare är stor, och pensionsavgångarna kommer att vara betydande under prognosperioden, är prognosen relativt säker.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

Prognos för nyexaminerade till år 2030: liten konkurrens

Befolkningsprognoserna förutser att antalet elever i årkurs 7–9 väntas minska framöver, vilket medför minskat behov av lärare. Samtidigt är antalet som jobbar kvar i yrket lägre än för andra skolyrken. I kombination med väntande pensionsavgångar gör Skolverket, i Lärarprognos 2024, bedömningen att det kommer fortsatt råda brist på lärare i grundskolans årkurs 7–9 fram till år 2038. Behovet av lärare är antalsmässigt störst i ämnena slöjd, franska, tyska och teknik.

Skolverket bedömer en hårdare konkurrens om jobben på sikt för ämneslärare i gymnasieskolan. Även om elevantalen har ökat och fortsätter öka något år till, vänder elevkullarna i gymnasieskolan ner framöver. Rekryteringsbehoven i gymnasieskolan är störst för ämnena matematik, engelska, svenska, teknik, franska, tyska samt övriga språk. Samtidigt väntas en stor andel av de yrkesverksamma lärarna gå i pension inom de närmaste åren. Det gör att det generellt väntas råda liten konkurrens om jobben som ämneslärare på sikt. Men det kan se olika ut beroende på vilka ämnen läraren är behörig att undervisa i, och var i landet läraren söker jobb.

Regionala prognoser och skillnader

Arbetsmarknaden för lärare ser olika ut beroende på region. Storstads­områden har ofta flera huvudmän och fler skolor, och därför fler arbetstillfällen. Mindre orter är oftast mer beroende av elevkullarnas storlek. Samtidigt kan det sägas råda en generell lärarbrist i hela landet, vilket gör att skillnaderna minskar mellan olika regioner och orter när det gäller behov.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på läraryrket och de arbetsmetoder som används i skolan. Användning av digital teknik kan i bästa fall bidra till att effektivisera administration och till nya arbetssätt som ger lärare större utrymme att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, även om det enligt Skolverket idag saknas längre studier om hur AI påverkar undervisning och annat arbete i skolan. Samtidigt innebär digitalisering och AI ibland utmaningar redan idag för lärare, när det gäller att hantera exempelvis fusk. Digitalisering och AI är inte alltid inkluderat i skolornas arbetsmiljöarbete, och det finns därför behov av kompetensutveckling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Eftersom denna yrkesgrupp är så stor, och efterfrågan på lärare i olika ämnen skiljer sig åt, är det svårt att prognostisera hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år. Efterfrågan påverkas av storleken på elevkullar och av politiska beslut.