Om prognoserna

Prognoserna i denna sammanställning gäller arbetsmarknaden om fem år, vilket innebär att de handlar om arbetsmarknaden år 2025. En viktig anledning till att vi valt att bedöma utvecklingen på fem års sikt är att bedömningarna ska vara till så stor nytta som möjligt för dem som ganska snart tänker påbörja en akademisk utbildning. De flesta som påbörjar en utbildning det närmaste året kommer att vara klara om ungefär fem år. Prognoserna är uppdelade så att det för varje yrke ges en separat bedömning för nyexaminerade och en för erfarna.

Den fråga som uppgiftslämnarna till den här skriften har tagit ställning till är om det om fem år kommer att vara liten konkurrens om jobben, balans mellan utbud och efterfrågan eller stor konkurrens om jobben.

• Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda.
  
  
• Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finnas ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda.
  
  
• Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet.

Balansen mellan utbud och efterfrågan

En prognos för arbetsmarknadsläget, det vill säga balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, för ett visst yrke är summan av en lång rad antaganden och bedömningar.

För det första handlar det om antaganden om utbudet av arbetskraft inom
yrket: antalet som vill och kan arbeta inom ett yrke vid ett givet tillfälle. För det andra handlar det om antaganden om efterfrågan på arbetskraft: tillgången på arbete för ett visst yrke.

Utbudet av arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av:

• Hur många som examineras. Antalet examinerade beror på både antalet personer i en viss generation, studenternas utbildningsval och utbildningssystemets dimensionering.
• Hur många som går i pension.
• Vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med. Det beror till stor del på arbetsmarknadens villkor (lön, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter med mera).
• Migration, både invandring och utvandring.
• Regler om vilka kompetenser som krävs för att få utöva ett yrke. Allra tydligast är detta för yrken med legitimationskrav, exempelvis läkaryrket.

Efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av:

• Befolkningens åldersmässiga sammansättning. Fler födda kan på sikt innebära ett ökat behov av exempelvis lärare. Fler äldre kan enligt samma logik innebära ett ökat behov av vård och omsorg.
• Ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster.
• Konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt.
• Politiska prioriteringar och beslut.
• Tekniska innovationer.
• Nya sätt att organisera arbete. Ett bra exempel är den intensiva globaliseringsprocess som under de senaste årtiondena bland annat har inneburit att arbetsuppgifter har flyttats från Sverige, samtidigt som andra har kommit till eller ökat i betydelse.

När det handlar om efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke gäller det också att vara medveten om att det inom många yrken finns olika utbildningar som kan leda fram till samma jobb. Det betyder att arbetsmarknadsutsikterna för olika utbildningsgrupper inom yrket kan skilja sig åt. Det är även viktigt att vara medveten om att det finns skillnader i både kvalitet och inriktning mellan olika utbildningar och utbildningsanordnare.