Samhällsekonomisk utblick: Arbetstidens betydelse för samhällsekonomin

Experterna svarar: 

Vad betyder arbetstiden för samhällsekonomin? 

Arbetstiden spelar en central roll i samhällsekonomin. Ju fler som arbetar, desto högre blir samhällets totala intäkter, vilket möjliggör investeringar i offentlig service och infrastruktur. Hög sysselsättning innebär också lägre kostnader för arbetslöshet och annan frånvaro från arbetsmarknaden. 

Därför är hög sysselsättningsgrad en politisk prioritering. Inom EU har länder enats om gemensamma sysselsättningsmål, och stora delar av den ekonomiska politiken syftar till att fler människor – oavsett bakgrund – ska kunna delta i arbetslivet på bästa möjliga sätt. 

Hur mycket arbetar vi idag? 

Det är svårt att mäta hur mycket vi faktiskt arbetar. Dagens arbetsmarknad består av många olika typer av verksamheter, med stora skillnader för de anställda att styra över sin arbetstid. För många flyter arbete och fritid ihop och då är det knepigt att ange hur många timmar som blir arbete. 

Men många länder försöka mäta hur många timmar som läggs ned på arbete, även Sverige. Sådana mått ger en bild av att antalet arbetstimmar har legat på ungefär samma nivå de senaste 30 åren. Och mellan länder i Europa är skillnaderna små. SCB:s mätningar visar också att veckoarbetstiden per sysselsatt har legat runt 31 timmar sedan början av 2000-talet. 

Det intressanta är att det totala utbudet av arbetstimmar har legat ganska stabilt medan den ekonomiska tillväxten har ökat mycket. 

Det kan finnas en förväntan bland arbetsgivare i vissa branscher att personalen ska arbeta mer än den avtalade arbetstiden. I andra branscher kan det vara svårt att gå upp i arbetstid för att arbetsgivare enbart erbjuder timanställningar

Varför är det svårare att mäta akademikers arbetstid?

Att mäta arbetstid för akademiker är en utmaning. Många har inga fasta stämpelklockor, och gränsen mellan arbete och fritid är ofta flytande. 
 
Här är några exempel:
 
Hög tillgänglighet – Många akademiker svarar på mejl på helger eller tar arbetsrelaterade samtal sent på kvällen. 
Oreglerad övertid – Vissa yrken har reglerade arbetstider, men verkligheten gör att arbetsuppgifter ofta utförs utanför schemalagd tid. 
Flexibla arbetsformer – Arbetet sker ibland på distans eller utanför kontorstid, vilket gör det svårare att kvantifiera.

Detta gör det svårt att exakt mäta hur många timmar akademiker faktiskt arbetar – en fråga som blir allt mer aktuell i debatten om balans mellan jobb och fritid.