Utbildningspremier för kvinnor och män under 2000-talet

Högskolepremien visar förenklat hur mycket mer i procent högskoleutbildade har i månadslön jämfört med gymnasieutbildade. Rapporten visar att högskolepremien har minskat för män under hela 2000-talet medan den har ökat för kvinnor de senaste tio åren. Premien faller mest för män i privat sektor och regioner samt för män med 5-årig högskoleutbildning. Högskoleutbildning har blivit mindre lönsamt för män i alla sektorer utom kommuner. Där har högskolepremien ökat i slutet av perioden för både kvinnor och män. Det är den enda sektorn där premien under hela perioden varit på ungefär samma nivå för kvinnor och män.

Under 2000-talet har det skett en utjämning i lönsamheten av utbildning mellan kvinnor och män. Utjämningen beror främst på att lönsamheten minskat för män och inte på att den har ökat väsentligt för kvinnor. Utvecklingen sammanfaller med minskade löneskillnader mellan kvinnor och män, samt fler kvinnor i chefsposition. Dessutom har männens uttag av föräldrapenningdagar ökat – i synnerhet bland akademiker. 

Fallet i männens högskolepremie förklaras också till stor del av förändringar i privat sektor. Under 2000-talet har de tekniska framstegen utvecklat och förändrat privat sektor samtidigt som omställningstrycket varit starkt. Vissa jobb har försvunnit, nya arbetsuppgifter har tillkommit och utvecklingen av ny teknik har förändrat arbetsgivarnas behov av kompetens. Eftersom majoriteten av de högskoleutbildade männen arbetar i privat sektor slår detta tydligare igenom på männens löner.